Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenskarna vid sydpolen. Några data ur sydpolsforskningens historia. Af Carl Forsstrand. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fot. L. Larsson,t Stockholm.
KAPTEN OLOF GYLDEN.
•ordningen, men det var genom att skänka
förslaget sitt kraftiga bistånd som
professor Alfred Nathorst bragte
angelägenheten till ett snabbt och gynnsamt
af-görande. Man har nämligen utan tvifvel
i främsta rummet hans auktoritet att
tacka för, icke blott att den privata
insamlingen till företaget inom kort tid
kröntes med framgång (50,000 kr.
hop-bragtes på ett par veckor, däraf 20,000
lämnades af släkten Nordenskjöld), utan
äfven att ett statsanslag å 200,000 kr.
beviljades af riksdagen. Detta skedde
omedelbart före riksdagsafslutningen i
maj 1903 och efter en särdeles snabb
behandling af den k. propositionen om
anslaget samt utan att från kamrarnas
sida möta något egentligt motstånd.
Den ganska berättigade anmärkningen,
att det ej kunde vara statens skyldighet
att träda räddande emellan för
expeditioner, som voro fullständiga
privatföretag, fick ingen kraft mot känslan för
att det vore en hederssak för Sverige
att inskrida, och till denna gynsamma
utgång bidrog säkerligen professor
Nathorsts med den k. propositionen följande
utlåtande och sakrika utredning om
und-sättningsvärfvets nödvändighet.
För det behjärtans värda företaget
funnos alltså erforderliga penningemedel,
men det gällde att handla raskt för att
dessa skulle komma till afsedd nytta.
Undsättningsexpeditionen måste
nämligen lämna Sverige i midten af augusti
för att kunna vara på
undersökningsområdet vid den antarktiska sommarens
ingång i november. Genom nitiskt
arbete af prof. Nathorst, hvilken tillika
med prof. frih. G. de Geer erhållit
regeringens uppdrag att jämte den utsedde
fartygschefen, kaptenen i k. Flottan O.
Gyldén, handhafva undsättningssaken,
kom också expeditionen i god tid till
stånd. Till expeditionsfartyg förhyrdes
det norska fångstfartyget Frithiof, kändt
från G. Kolthoffs Spetsbergs- och
Grönlandsexpedition 1900, från den
Bald-winska expeditionen till Franz Josefs
land m. fl. nordpolsfärder. Kapten
Gyldén hade som fartygschef på en af våra
gradmätningsexpeditioner till Spetsbergen
förvärfvat erfarenhet om isnavigation,
och som förste styrman anställdes
kapten E. Menander, deltagare i
expeditioner med Nathorst, Baldwin m. fl. Det
öfriga befälet utgjordes af sekonden,
löjtnanten i K. flottan A. Th. Blom
samt reservunderlöjtnanten S. R.
Bergen-dahl, äfven de förut förtrogna med
is-hafsfärder. Som vetenskapsman medföljde
på egen bekostnad docenten, frih. Axel
Klinckowström, framstående biolog och
hemma äfven han, från en expedition
till Spetsbergen, i polarförhållandena.
Frithiof lämnade Stockholm den 17
augusti, anlöpte Bremerhaven, Plymouth
och Funchal samt anlände till Buenos
Aires den 2 november. Härpå begaf sig
expeditionen söderut till Punta Arenas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
