Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Häfdatecknaren Erik Gustaf Geijer. Af L. M. Bååth. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het. Vid denna tid hade han med
filosofiens hjälp arbetat sig fram till
medvetande om sin egen kraft. Det är den
tid, då känslan af säkerhet på egen mark
lyser i hans skrifter med en ungdomlig
hänförelse. Det var då Geijer diktade
»Vikingen» och »Odalbonden», då han
skref sin anmälan af tidskriften Iduna,
då han framlade de första frukterna af
sina filosofiska och historiska studier.
Det var strängt praktiska drag i de
lif-fulla teckningarna. Här förstår man
hvilken kraftfull personlighet Geijer var. I
»Odalbonden» brusar som en mäktig
ström krafvet på personlighetens
frigörelse i dess naturliga riktning. Geijer var
icke som Viktor Rydberg uppfylld af en
mild spekulations hänförelse eller
drömmarens mystik. Han var en
personlighet af en kraft, som i mycket
vidsträcktare mån inverkade på sin tid.
Det är framför andra den danske
litteraturhistorikern Valdemar Vedels
förtjänst att hafva ägnat ett lyckligt och
kärleksfullt studium åt Geijers karaktär,
äfven om bilden verkar mera splittrad än
samlad. Han har med rätta visat, att
rikedomen af tekniska egendomligheter
i Geijers produktion förklaras i väsentlig
mån af Geijers naturell. Ett rent sinnes
naiva och friska förhållande till tillvaron
och naturen var den rika, naturliga
grunden för Geijers själslif. Med de starkaste
känslor var Geijer fästad vid hembygden
i Värmlands dystra skogar och vilda berg,
men sedan gammalt låg där i hans
ursprungligen från Tyskland under Gustaf
Vasa invandrade bergsmanssläkt praktisk
håg, parad med värmländingens kraft och
ifver. Så skrifver också Geijer, att hans
hjärta klappade af glädje vid åsynen af
en vinterdag vid bruket med »kol- och
tackjärnskörare i långa rader med rimfrost
i skägget» och de tunga hammarslagen
skallande vida omkring: »det är en tafla
att se, en tafla att lefva!»
Det var verkligheten utan någon
sentimental utsmyckning som Geijer ville se
i allt. Hans praktiska lifssyn framträdde
äfven i hans religiositet, djup och naiv
pä en gång. Denna lifsåskådning
uppbars af en stark humanitetskänsla. För
honom fanns det mycket mera godhet
i världen än man kunde ana. Geijers
ädla sinne, hans människokärlek, hans
frihetskänsla, hans glada optimism voro
hans egen oförstörbara natur.
Denna personlighet, fylld af så mycken
hög och sann mänsklighet, var det som
trängde sig fram till en därefter lämpad
världsåskådning. Det var Geijers
uppgift att låta en sådan personlighet genom
granskning af sin tids världsåskådning
bilda en annan lifssyn för kommande
släkten. En sådan oerhörd uppgift löses
icke på en dag; den sysselsatte Geijer
hela hans lif, men redan före 1811 hade
den vunnit en afslutning, som i sin mån
bestämde den kommande utvecklingen.
I en afhandling, samma år, Om
historiens förhållande till religionen, lyser
Geijers ursprungliga, praktiska lifssyn
fram. Denna skrift har för vår
kännedom om filosofiens inflytande på Geijers
historiska uppfattning större vikt än man
plägat tillerkänna den. Hvarför finns
det historia? En sådan finnes, säger
Geijer, i det att den skildrar hvad som
händt, ty den kan icke vara någon lag
eller annat, emedan ingen kan på förhand
säga, huru människan skall bära sig åt.
Människan ledes af ett rent praktiskt
be-hof, af en drift att befordra sin frihet;
häri ligger grunden för alla människors
vilja. Samhället är en organism af
sådana drifter och viljor, och utvecklingen
skall lära människan, att hon äger en
frihet. Hennes personlighet skall kallas
till lif. Om friheten handlar historien
med afseende å lagar och samhällets
struktur, och denna frihet måste
historieforskaren ständigt hålla i sikte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
