Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Från Stockholms teatrar. Af Carl G. Laurin. Med 2 bilder - Musik i København. (Koncert og Opera.) Af Gustav Hetsch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»En veneziansk komedi»? Finnes det något
meningslösare än denna för vår nuvarande
teaterteknik omöjliga kurragömma i det klara
månskenet och med sin egen fru, som
igen-kännes både på ansikte och röst från tredje
radens fond. Fru Bosses förtjusande
japanska ansikte, vackra figur och kalla
intelligens voro ej tillräckliga för att göra
något trovärdigt af den overkliga Isotta.
Hennes röst, som ibland låter så
oförgätligt smekande, var här pinsam i sin
forcerade, onaturliga glädje. Af alla de
spelande var herr Palme bäst. Hans
älskare-ovederhäftighet framhäfdes på ett
synnerligen verksamt sätt, och han lät inga af de
roliga sakerna falla till marken. Särskildt
i den komiska fängelsescenen fyllde han den
både etiska och roliga uppgiften att visa
det kostliga i den kombinerade eklektiska
lifsfilosofi, som är utmärkande för en äkta
man på tjufskytte. Och dock hur tröttande
är ej detta kraf på obligat skratt, som
genomgår dylika litteratur-historiska komedier!
I andra fall räknas det för en fördel att
öfverraskas af skrattet, här skall man skratta
mest skrockande för att visa, att man
känner igen kvickheten från Sacchetti eller
Shakespeare, från Gozzi eller Goldoni. På
uppsättningen var mycken omsorg nedlagd.
Färgerna voro ej alltid lyckade och för
1400-talet typiska — dock med undantag för
herr Skånberg, som var en ögonfröjd.
Salen i Dogepalatset var visserligen omkring
100 år senare i stil än den venezianska
förrenässansen, men det gör ej mycket till
saken, och ett aktningsvärdt arbete var
ned-lagdt på regien. Under Carpaccios tid, då
denna komedi, 0111 man får tro dräkterna,
skall spela, förekommo väl knappast
hvar-ken helskägg eller mustascher. Dock, om
en sådan anmärkning göres, heter det
genast : »ja, men denna pjes är ej historisk,
ej en lektion i kostymer och stilar, den är
en fri skildring» etc. Det är just därför
man har så svårt eller kanske rättare, jag
har så svårt — ty arten åtnjuter beundran
af både lekt och lärd — att få några
hållpunkter vid bedömandet af dessa »fria
bundenheter». Att den kvicke, skarpe Per
Hallström, som, då han tillåter sig att vara
sig själf, säger sådana väsentligheter om
stort och smått, om skönt och fult, om rätt
och orätt, bör kunna äfven för teatern göra
något, som lockar fram verkliga tårar och
hjärtliga skratt, därom är jag lika
öfverty-gad, som att jag sällan skrattat så elakt
som åt hans satirer, sällan blifvit så rörd
som åt några af hans skildringar ur det
verkliga lifvet, det lif, som man aldrig kan
nå, då man med lärdomens hela apparat
vill söka galvanisera fram några ryckningar
i det som en gång lefvat men nu är dödt,
den gamla teatertekniken, den gamla synen
på de eviga frågorna, som hvarje
generation måste lösa på sitt sätt, till och med
i en komedi.
MUSIK I KØBENHAVN.
(KONCERT OG OPERA.)
Af GUSTAV HETSCH.
VAD vi i den forløbne Del af
indeværende Sæson har hørt af
ny dansk Musik i vore
Koncert-sale, er kommet fra de yngre, naar
lige undtages et stort Korværk af Asger
Hamerik.
Denne danske Musiker, der er født 1843
og efter flere Aars Ophold i Udlandet, bl. a.
hos Berlioz i Paris, i 1871 blev ansat
som Direktør for den musikalske Afdeling
af Peabody-Instituttet i Baltimore og først
en Snes Aar senere vendte tilbage hertil,
hvor han siden har været bosiddende,
kendes som en særdeles frugtbar Komponist,
særlig i den store Stil: Opera og Symfoni.
Hans »Kor-Symfoni», der har været
opført i Paltimore ved en af de Koncerter,
Hamerik dirigerede derovre, og paa hvilken
han ikke mindst interesserede sig for at
indføre skandinavisk Musik i Amerika (af
Svenskere bl. a. Söderman), er mærkeligt nok
aldrig given i Komponistens Fædreland før
nu i December forrige Aar ved »Dansk
Koncertf orenings» første Koncert i denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
