Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Leo Nikolajevitsch Tolstoi. Af Hellen Lindgren. Med 10 bilder - Kejsaren och klosterpriorn. Efter Gottfried August Bürger. Med 5 teckningar af J. A. G. Acke. Öfversättning af A. T. Gellerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den praktiske mannens realistiska blick
och slutligen konstnärens opartiska glädje
åt allt karaktäristiskt, det må vara
syndigt eller icke. Vi älska honom just för
denna yppiga rikedom, han är ett träd
med af frukter tyngda grenar, och vi
älska honom framför allt just därför, att
denna rikedom icke gör honom stolt men
ödmjuk: de frukttyngda grenarna är mer
än han förmår bära.
KEJSAREN OCH KLOSTERPRIORN.
Efter GOTTFRIED AUGUST BORGER.
Med 5 teckningar af J. A. G. ACKE.
Men priorn han visste att bättre begå sig
vid bord och i säng, som han täcktes bestå sig;
hans ansikte sken som när månen är full;
tre karlar ej räckte ta rundt om hans hull.
Ej kejsaren kunde den pösmunken lida;
en dag med sitt krigsfölje kom han att rida
helt nära vid klostret och just på den led,
där patern helt makligt i solgasset skred.
Nu vill jag berätta en saga så mustig:
en kejsare var det, den kejsarn var lustig;
sen var det en prior, ett praktexemplar;
blott skada, hans fårdräng långt slugare var.
»Ha», tänkte nu kejsarn, »det passar ej galet»,
och ställde till patern så spefulla talet:
»Hur mår ni, Guds statkarl? Påtagligen bra!
ej fasta och vak tycks på krafterna ta.
Dock tör nog er ledighet välmågan störa.
Ni tackar mig säkert, om jag ger er göra;
man har er berömt som en tusenkonstnär:
hur gräsbrodden växer, ni höra ju lär.
At edra två präktiga käkar nu räcka
jag vill trenne kärniga nötter att knäcka;
tre månader får ni att knapra därpå,
sen skall ni, på dagen, besked mig bestå. —
En hund slet den kejsarn i alla Guds väder,
fick sofva i tält och i järnskodda kläder;
han åt lite pölsa till vatten och bröd,
när inte han drogs med än svårare nöd.
Först: om jag nu prunkar på kejsarestolen
i gyllne klenoder, som skina likt solen,
kan ni mig då säga som uppskattningsman,
till hvad uppå öret värderas jag kan?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
