- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fjortonde årgången. 1905 /
599

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Om modern spansk dramatik. Af Adolf Hillman. Med 12 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM MODERN SPANSK DRAMATIK.

599

På den revolution, som 1868 störtade
en dynasti, följde sex år af jäsningar på
alla områden, så ock på litteraturens och
teaterns. Gaspars realistiska komedier kas-
tade öfverända alla regler, som fjättrade
den spanska scenen inom trånga gränser.
Det jäste af revolutionära element och so-
ciala idéer, och till inflytande utifrån, fransk
naturalism, ibsenism etc. sällade sig kata-
lansk regionalism och andalusisk flamenco,
tills plötsligen och våldsamt Echegarays ro-
mantism bröt in och enväldigt behärskade
teatern under ett tjugutal år, hvarefter »ge-
nero chico», de lugna timpjeserna, drog
publiken alltmera från Echegaray, som ej
längre befanns stå i harmoni med den mo-
derna anden och som man för öfrigt trött-
nat på. Detta är i korthet gången.

Hvad Enrique Gaspar beträffar, be-
handlar han sociala frågor med en hittills
icke vågad djärfhet, blottar skenhelighet
och egoism-, han är en »écrivain à thèses
et à problèmes», som, utan att försumma den
dramatiska handlingen, bryter med den
konventionella formen. Vid sitt första upp-
trädande blef han ock lika häftigt anfallen
som ifrigt försvarad af kritik och publik.
La levita 1868 gaf Gaspar ett herra-
välde öfver den spanska scenen, som ej
bröts förr än med nyromantikens återvän-
dande genom Echegaray och hans lärjungar.
La levita är en skarp satir öfver medel-
klassens fåfänga, som vid tidpunkten för
pjesens uppförande börjat slå rot i hemmen.
Samtidigt med att Echegaray skref sin El
gran Galeoto, som uppfördes första gången
i mars 1881, arbetade Gaspar på La lengua,
som dock ej kom till uppförande förr än
1882. Gaspar betygar, att han vid den tiden
icke hade någon kännedom om Galeoto,
där Echegaray genom Ernesto säger det-
/ samma som Gaspar genom Julia i sin La
.kwta. Ämnet och utgångspunkten äro de-
samma, men då Echegaray låter förtalet
leda till en blodig tragedi, slutar Gaspars
LaAfet>U«a med försoning och ett lyckligt
äktenskap, som just förtalet bidrager att
skapa.

Såsom Gaspars yppersta skapelse gäl-
ler Las per sonas deceiites (1890) — ald-
rig når hans karaktäristik af det moderna
samhällets sedvänjor högre än här, aldrig
är hans satir mera bitande, aldrig dialogen
mera flytande och elegant. Härmed har en
vändpunkt i Gaspars författarskap inträdt.

ENRIQUE GASPAR.

Omsorgsfullt undvikas alla konventionella
teatereffekter, alla utnötta kärleksscener,
dramat blir en dialogiserad satir, och det
är icke utan att inverkan af Zola spåras.

Att nämna vidare äro La huelga de
hijos (1893), där barnens förvända upp-
fostran, den skenheliga blygsambeten, tole-
rerandet af brådmogna koketter, balkong-
kurtis m. m. skapa olyckor i hemmet och
framkalla strejk (huelga) mot föräldrarna,
och La eterna cuestiön (1895), äktenskaps-
brottets »comedia», Gaspars sista stora sce-
niska produkt.

Då Gaspar sent och endast steg för
steg vann erkännande, blef Jose Echegaray
med ett slag en storhet.* Född 1833 blef
han tidigt känd som en stor matematiker
och god ingenjör. Senare drog han upp-
märksamheten till sig som god talare
och dålig finansminister — såsom alla
spanska finansministrar —, tills han med
ens blef en dramatiker af första rang. Denna
metamorfos inträffade på Apolloteatern i
Madrid den 12 oktober 1875, då hans
tre-akts-drama på vers El puno, de la es-
pada för första gången gick öfver tiljan.

Visserligen var Echegaray som drama-
tiker förut icke okänd, El libro talonario
och La esposa del vengador hade året
förut uppförts och La ultima noche i mars
1875, men dessa stå dock långt efter El
puno de la espada med dess klingande
vers, bildrikedom och sublima tankar. Där

* Porträtt af Echegaray finnes i denna årg.
sid. 113.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:47:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1905/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free