Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Religionens nya ställning i Frankrike och statskyrkoidén. Af S. A. Fries. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
S. A. FRIES.
utvisa, huruvida den franska staten funnit
ett verksamt medel att värja sin nationella
tillvaro gent emot det katolska
internationale, som rustar sig med all makt att
upptaga kampen med det socialistiska
internationale, mellan hvilka
nationalitetstanken och sträfvandena för deras
förverkligande öfverallt löpar fara att söndermalas.
Det är den katolska kyrkans ofosterländska
kyrkopolitik som omsider
nödvändiggjort den franska regeringens
hänsynslösa uppträdande mot de religiösa
kongregationerna, dess hållning i
institutionsfrågan rörande biskoparna, det brutala
aflägsnandet af kristliga och kyrkliga
emblemer från kyrkogårdar och
rättegångssalar (hvarifrån krucifixen borttogos på
själfva långfredagen) och de energiska
åtgärderna att befria folkundervisningen
från det jesuitiska inflytandet. Men allt
detta har nu verkat så, att den katolska
kyrkan i sina anhängares ögon framstår
som en ecclesia pressa, en lidande och
af en af kristnad stat förföljd kyrka, som
därför måste fördubbla sina ansträngningar
i kampen mot en stat, som förföljer den
och gynnar »de gudlöse». Den närmaste
följden blir den, att hvarje reformtendens
inom katolicismen själf, såvidt det gäller
en ombildning af den katolska
religionen efter nutidens allmänna
världsuppfattning och kulturbehof, kommer att
obarmhärtigt jagas på porten. Den
snillrike abbé Loisy, den franska
katolicismens Adolf Harnack, har nu säkerligen
intet mer att betyda i Frankrikes katolska
kyrka. Denna måste konsolidera sig,
och bröd- och maktbekymmer lämna icke
den ro och det lugn i sinnena, som kräfves
för en debatt om den romerska kyrkans
reformation.
Man har nu visserligen påstått, att
Frankrike redan till stora delar är
af-kristnadt. Det skall finnas vissa trakter
i landet, hvarest den katolska
befolkningen så godt som aldrig besöker mässan,
och enstaka menigheter, i hvilkas kyrkor
prästen blott hvarannan månad läser en
stilla mässa eller till och med blott en
gång om året inträder. I ett departement
med 216,000 innevånare besökte 2 %^
mässan. En abbé påstår i ett lärdt
arbete öfver Frankrikes religiösa och
moraliska förhållanden, att i hälften af alla
landsmenigheter går knappast en
fjärdedel af bönderna till kyrkan; en annan
tror sig kunna försäkra, att af 1000
parisare besöka 966 ingen kyrka, ja en
annan statistik uppger, att i ett
arrondissement besökes gudstjänsten endast af
12 personer af 1000! Man har därför
dristat sig att uttala en så djärf sats
som den, att af Frankrikes 36 millioner
katoliker skola redan 25 millioner vara
totalt förlorade för kyrkan.
Gent emot dessa siffror och beräkningar
stå emellertid andra, hvilka tala ett helt
annat språk. »Paris är alltfort världens
största katolska centrum», säger en
kännare (Hanotaux) af franska förhållanden.
Som bekant vågade man ej i den nya
kultuslagen borttaga de kristna
högtidsdagarnas namn. Då socialisten Jaurés
låter sin maka och dotter begå den
första kommunionen, och då
Waldeck-Rousseau, den energiske bekämparen af
kongregationerna, efter aflagd bikt dör med
krucifixet i hand, då alltfort
familjelif-vets fester helgas af kyrkans välsignelser,
torde dock de hafva rätt, som förmena,
att katolicismen med otaliga band
omslingrar alla fransmäns lefnad, utan att
de kunna frigöra sig därifrån. På tal
om böndernas religiösa indifferentism
träffade nog en katolsk abbé hufvudet på
spiken, då han till en deputerad yttrade
följande: »Så länge jag lefver bland mina
från religionen tjärmade bönder, vilja de
icke veta af mig; men om de en gång
skulle bli af med sin präst, så skola de
enstämmigt begära att återfå honom;
och om de ej få sin vilja fram, blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
