Ord och Bild / Sextonde årgången. 1907 / 69 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - De kosmogoniska idéernas utveckling. Af Svante Arrhenius. Med 10 bilder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

EMANUEL SWEDENBORG. OLJEMÅLNING AF PER KRAFT D. Ä. Å Gripsholm.

något nämnvärdt sätt förbättra den (1755).
På grund af sina stora filosofiska
förtjänster har emellertid Kant lyckats vinna
eftervärldens tämligen oförtjänta
erkännande för sin behandling af denna fråga.
Wright och Kant ansågo Vintergatan
motsvara de stjärntöcken, som iakttagas
spridda på himmelen. Frågan om
nebulosornas natur upptogs af den store
astronomen W. Herschel, som med sitt kraftiga
teleskop var i tillfälle att iakttaga ett
vida större antal nebulosor än någon
före honom. Herschel såg i de olika
formerna hos nebulosorna olika
utvecklingsgrader hos världssystemen. De mest
ursprungliga voro de planetariska
bollformade nebulosorna, hos hvilka inga
förtätningar förekomma. Något mera
utvecklade voro de vanligare nebulosorna,
med en, vanligen central, förtätning.
Stundom iakttogos flera
kondensations-centra, och de mest utvecklade
nebulosorna voro rena stjärnhopar, som
stundom voro omgifna af en lätt dimslöja.
Dessa utomordentligt sinnrika iakttagelser
ha fullkomligt bekräftats af den moderna
spektralanalysen, som visar oss att de
nebulosor, som enligt Herschel stå på det
första utvecklingsstadiet, bestå af
oerhördt voluminösa gasmassor. De
ojämnförligt flesta nebulosor visa sig genom
sitt spektrum vara stjärnhopar, oaktadt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>