Ord och Bild / Sextonde årgången. 1907 / 71 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - De kosmogoniska idéernas utveckling. Af Svante Arrhenius. Med 10 bilder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NEBULOSA MED RINGBILDNING ENLIGT LAPLACE.

röra sig bort från solen. Däraf följer,
att de närmare solen befintliga ringarna
måste röra sig hastigare än de längre
bort belägna, och följaktligen borde en
planet, som bildade sig af ringen,
antaga en rörelse i den riktning som pilarna
i motstående skematiska framställning
antyda, d. v. s. sedt norrifrån, i riktning
från vänster till höger, om nämligen
ringen liksom solen rör sig från höger
till vänster. Detta är just motsatsen mot
hvad som skulle bevisas. Genom några
oklara spekulationer söker Kant
emellertid uppvisa motsatsen. Kant var således
föga lycklig i genomförandet af sin idé.
Kant hade studerat Buffons arbete,
till hvilket vi sedan återkomma, och
Buffon hade studerat Swedenborg, så att
det är möjligt, att Swedenborgska idéer
indirekt kommit till Kants kännedom,
oaktadt Kant ej citerar Swedenborg.
Äfven Laplace, som knappast kände Kants

arbete, har studerat Buffon. Laplace
insåg, att den ursprungliga nebulosan,
hvilken han antog vara gasformig och
af mycket hög temperatur, måste ha haft
en ursprunglig rotation i samma led som
planeternas rörelser. Då gasnebulosan
genom strålning småningom förlorade sin
värme, drog den ihop sig, och till följd
däraf växte rörelsehastigheten i
rotationsriktningen, såsom Laplace med hjälp af
mekanikens lagar visade, så starkt att
attraktionen mot centrum ej förmådde
motväga centrifugalkraften (1796). På
detta sätt afsöndrades gasringar från
nebulosan, och dessa drogo småningom
ihop sig till planeter. Laplaces styrka
är uppvisandet af att ringar måste
afsöndras, och hans åsikt har därför
fasthållits ända till våra dagar. Därtill torde
Laplaces stora auktoritet såsom författare
till den klassiska »Mécanique céleste»
hafva i högst väsentlig mån bidragit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>