Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - "Nibelungens ring" och dess första framförande i Sverige. Af Wilhelm Peterson-Berger. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»NIBELUNGENS RING»
235
FRU ELLEN GULBRANSON SOM BRYNHILD I »VALKYRIAN):
för att få visshet om det oundvikliga i sitt
eget och denna världs öde. Hans spaning
är fruktlös; när han inser, att den alltid
skall förbli det, återvänder han till
Valhall, sätter sig att bida gudaskymningens
och den frivilliga världsundergångens dag.
Han vågar icke låta denna gry, förrän det
svek är sonadt, som skapade själfva
maktens idé och väckte åtrån: när det guld,
af hvilket Alberik smidde sin ring,
återgifvas till de naturväsen, ur hvilkas vard
han röfvade det, först då är Wotan lugn
för Alberiks välde, först då är allt det
onda godtgjordt, som kampen om ringens
ägande vållat i världen, och vägen till
hvilan fri för den trötte guden. Han har
föga hopp om att denna stund skall komma
— men den kommer. I cykelns stora af-
slutningsdrama slingra sig de forna
önske-trådarna samman med Nibelungättens
listiga ränkspanad till en olöslig knut* när
enskildviljorna slita i garnen för att lösa
knuten, brister det hela sönder, liksom
nornornas ödestråd varslande gjort i dramats
första inledningsscen.
»Nibelungens ring» är sålunda en af
de många konstnärliga skildringarna af
kampen mellan ljus och mörker, »goda» och
»onda» världsmakter, om än godt och
ondt här ingalunda kan tagas i den
vanliga hvardagsmoralens mening. De
båda motståndarna, Wotan och Alberik, äro
inga allegoriska bilder af det absolut
goda och det absolut onda — de äro endast
två de starkaste, allmängiltigaste
inkarnationerna, den framåtsträfvande och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
