Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Rudolf Euckens filosofi. Af Axel Lagerwall. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derordning under naturen eller bägges
förvanskning till abstrakta form albegrepp.
Inom historien uppträder andelifvet
såsom ett senare stadium, hvilket betingar
en redan uppnådd höjd hos naturen. Det
#tvecklar sig ur men icke af naturen. Det
“got absolut nytt. Hos människan
de bägge världarna. Men hon är
J neutral skådeplats. Hon är med i
^^■ÄlSmpen om sitt eget väsen, ty detta är
aldrig en naturens skänk utan vinnes blott
genom fri, alltjämt förnyad full handling.
Så länge man sökte den fasta
utgångspunkten i världen eller i det naturliga
subjektet, var problemet om lifvets mening
olösligt. Det fordras en omvandling från
en ptolemeisk till en kopernikansk
uppfattning genom att i ett själfständigt
an-delif hos människan söka och finna den
fasta ståndpunkten.
Detta påstående är af axiomatisk natur
och kan blott rättfärdigas genom
besinning på förutsättningarna för alla
kulturformer och deras sammanslutning, sådana
de förekomma i det världshistoriska
arbetet. För alla våra sträfvanden och
öfver-tygelser förutsättes ett andelif. Äfven
materialismens negation af detta lif kan icke
uppträda såsom sanning utan denna
förutsättning.
En sådan filosofi kan aldrig vara en
matt synkretism, den kan icke vinnas genom
att ur kulturlifvets strömningar arbeta fram
ett empiriskt genomsnittsbegrepp. Eucken
känner sig stå i den skarpaste motsats mot
de andliga tendenser och strömningar, som
ännu i yttre måtto äro förhärskande. I
ett arbete »Geistige Strömungen der
Gegenwart» — hvars första upplaga
under titeln »Geschichte und Kritik der
philosophischen Grundbegriffe» utkom redan
1878 — har han sökt vinna vetenskaplig
klarhet öfver samtidens andliga lif och på
den vägen tränga fram till en själfständig
och fast ståndpunkt. Han gör detta
genom analys och kritik af de härskande
grundbegreppen, sådana som »subjektiv
och objektiv», »erfarenhet», »utveckling»,
»mekanisk och organisk», »lag»,
»individualitet och samhälle», »viljans frihet»,
»personlighet». I dessa spegla sig det
andliga lifvet. De äro icke endast
stumma och passiva verktyg, icke blotta
be-skrifningar af den bestående verkligheten
utan ge en bestämd belysning öfver den-
samma. De framtvinga därför en viss
hållning med hänsyn till natur och
medmänniskor. De påtvinga människorna
genom sin blotta användning färdiga
lifs-uppfattningar. Men dessa färdiga
tids-strömningar innehålla så mycket sken, så
mycken småaktighet och tomhet, så många
outhärdliga motsägelser, att endast en
energisk brytning med det förefunna läget och
förvärfvet af en ny och öfverlägsen
ståndpunkt kan skänka verkligt andligt lif.
Redan dessa undersökningar hänvisade
således på en ny filosofi. Denna
utarbetades sedermera positivt i det stora
arbetet »Die Einheit des Geisteslebens in
Be-wusstsein und That der Menschheit». Här
tecknar Eucken utförligt de tvenne
härskande lifssystemen, naturalismen och
intellektualismen. Han följer dem i deras växan- •
de makt öfver kulturlifvet i alla dess
förgreningar. Kritiken af dem består icke i
en formalistisk begreppsutredning utan i
själfva utvecklingen af deras universella
anspråk. I detalj uppvisar han, huru just
karaktären af denna sträfvan till
universalitet, till lifs- och världsomfattande helhet
med nödvändighet leder såväl till brytning
mellan dem som till inre upplösning.
Såväl naturalismen som intellektualismen
förutsätta i själfva verket en annan och mer
omfattande verklighet, än de själfva
erkänna och kunna vara uttryck för, en äkta
verklighet, ett själfbestående andelif. Så
drifver själfva det världshistoriska
kulturlifvet fram en ny ståndpunkt, ett nytt
lifs-system, af Eucken här benämndt
personalvärldens lifssystem.
Det är detta system han under
outtröttligt arbete i sina skrifter söker ge allt
fastare konturer, allt större åskådlighet. Men
härvid kan det aldrig vara fråga om att
beskrifva ett gifvet faktum, utan det gäller
att införa i arbetet för och kampen om
ett andligt lifsinnehåll. Det gäller, såsom
Eucken uttecklar i »Der Kampf um einen
geistigen Lebensinhalt» och i »Grundlinien
einer neuen Lebensanschauung», människans
befrielse från det blott-mänskliga, en
upp-höjelse öfver naturen och lifvets energiska
omvandling till personlighet. Men
personlighet vinnes endast genom
själfverksam-het inom kulturens alla områden,
vetenskap, konst, moral och religion. Det är
en aktivitetens filosofi som här bjudes.
Det är icke kontemplation, icke lärdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
