Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Till Verner von Heidenstams femtioårsdag. Af Ruben G:son Berg. Med 14 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HELIGA GRAFVENS KYRKA. LAVERING AF VERNER VON HEIDENSTAM (1877).
kare blod än rikedom på nya,
betydan-ne verk. Det stilla och sömniga från
foregående årtionde hade gett vika för
brus och storm, men Strindberg stod
ensam som förstarangsfigur, och man
saknade storhet i det öfriga, kanske ännu
mer än skönhet.
För Heidenstam, hvars bok ledde till
personlig bekantskap med dåtidens
»unga Sverige»: Nordensvan, Tor Hedberg,
Geijerstamarna, Oscar Levertin och Ola
Hansson, tör den svenska realistiska
för-fattargruppen icke ha skildrat de vittres
lif och villkor i gull och rosa. Hvad Hei-
denstam skref 1897 om svenskarnas
förhållande till litteraturen: »Våra stora
klassiska skalder ligga förgätna, och
nyare vitterhet och konst betraktas ungefär
som en icke straffbar förbrytelse» —
nu lyckligtvis inte längre riktigt sant
— var otvifvelaktigt ännu mera
kännetecknande för 80-talet än för följande
årtionde. På 70-talet var den svenska
allmänheten ännu sådan, enligt hvad en
äldre stockholmsbokhandlare berättatmig,
att den steg in till juldisken och begärde
att få se på nya arbeten med den
gängse frasen: »Får jag se på något nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
