Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Helena Nybloms diktning. Af Kerstin Hård af Segerstad. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELENA NYBLOMS DIKTNING
Af KERSTIN HÅRD af SEGERSTAD
Med 7 bilder
ET VAR under 8o-talets
middags-hetta, under meningsstridernas
buller Helena Nybloms » Digte »
och »Nye Digte» sågo dagen.
Tiden var ej för dem. Hvem ägde ro
alt lyssna till en förtonande melodi och
tolka dess innebörd, då mäktiga problem
väntade sin lösning? — »Grip er an med
mer betydande ämnen», hördes en stämma.
»En starkare kamp skall uppdaga era
krafter.» — »Låt vara problemen», ljöd en
Ord och Bild, i8:e år g.
arman, »de ligga icke för er.» — Och där
funnos inga problem.
Man förstod ej dikterna helt, ty de
gåfvo något för tiden främmande. De
uppenbarade våren. Icke så som de
samtida Rydbergska, den vår man minnes, då
man själf trädt in i ett senare lifsskede,
utan den lefvande, som är och som andas.
Det är i första hand detta: känslan af
hur kväfvande mörker besegras af ljus, hur
allt det bindande, dofva spränges af fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
