Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Trädgårdsstäder. Af Georges Benoît-Lévy. Öfversättning från författarens manuskript. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
GEORGES BENOIT-LÉVY
ARBETAREBOSTÄDER I BOURN VILLE.
bredde sig från en sådan där vrå, som
den förutseende arkitekten helgat åt de
långa vinterkvällarnas förtroliga
samspråk kring härden? Några af våra
ny-modiga arkitekter ha velat göra efter
det engelska ingle nook, men de ha ofta
glömt en detalj, som utgör dess sine
qua non: det lilla fönstret bakom
sittplatsen, genom hvilket man kan titta ut
på gatan eller landskapet.
Det yttre af ett sådant hus är så
enkelt som tänkas kan: ytterväggar af
tegelsten, det är allt. Men för det första
äro tegelstenarna valda med smak och
af olika färger: ljusrödt bryter sig mot
blått och högrödt. Man behöfver icke för
den skull gripa till dyra materialier,
vanliga tegelstenar kunna vara af den bästa
verkan, om man förstår att anpassa dem
rätt. Arkitekten Harvey är häri en
verklig konstnär, för honom äro husväggarna
paletter, på hvilka han med utsökt smak
anbringar olika färgsammanställningar.
Dessutom upplifvas framsidan af en
ingångsdörr, försedd med glasrutor, och af
ett stort fönster i fyra afdelningar.
Taken, hvilkas lutning aldrig är
mindre än 45°, äro vackert kupade vid
yterändarna och täckta med smala
platta, röda tegelpannor.
Nu vilja vi till sist taga i öfvervägande
en synnerligen viktig fråga. Hvart syfta
trädgårdsstäderna egentligen i
konstnärligt afseende? Hvad ha de spelat för
roll i den engelska arkitekturens
utveckling? Till hvilken ny stil ha de gifvit
upphof? Det vore svårt att svara
kategoriskt härpå. Jag har besökt alla
trädgårdsstäder som finnas, jag har stannat
i hvar och en under flera veckor. Jag
har å andra sidan rådfrågat verk med
afbildningar af olika stilar. Jag har
sammanställt och jämfört, men det har varit
mig omöjligt att, på några undantag när,
finna de gamla stilarna fullständigt
återgifna i trädgårdsstäderna. Hafva då
dessa bildat en ny stil? Man kan lika
litet påstå detta.
Jag tror, att trädgårdsstädernas
arkitekter ledts af det betraktelsesätt, som
Maurice Adams så väl uttryckt i sitt
mästerliga verk »Modern cottage
architec-ture»:
»Den stil vi behöfva skola vi finna
bland de lämningar, som på spridda or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
