Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Några ord om träsnittet och dess moderna utöfvare i Sverige. Af Artur Sahlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM TRÄSNITTET
425
EX LIBRIS. AF HARRIET SUNDSTRÖM.
ningens fullständigande. Dagrarna skuros
i regel medelst hvita linjer och fläckar ut
å stockarna, hvarigenom bilden å det
slutliga trycket fick ett mera modelleradt
utseende än hos de hufvudsakligast i
linjer och plan sedda japanska träsnitten.
Hos japanerna spelar
tryckningsproceduren en viktig roll, och detta är äfven
fallet med det moderna originalträsnittet.
Tryckningen försiggår helst för hand,
s. k. »handtryck». Man gnider med ett
glatt föremål, såsom ben, glas eller dylikt,
på baksidan af det mot den färgbelagda
stocken anbringade, något fuktade
papperet, tills »trycket» därå fått önskad
styrka och jämnhet. Detta
tillvägagångssätt har troligen kinesiskt ursprung,
dock använde man sig äfven i Europa
af samma metod innan Sanspach år
1440 uppfann tryckpressen. Ett annat
sätt att på papperet öfverföra den på
stocken utskurna bilden sker genom s. k.
»afklappning», hvartill användes en
vanlig, tät, jämnskuren borste. Detta slag
af tryck ger stark relief åt bilden,
hvilket ofta i hög grad förhöjer effekten
hos träsnitt utförda i svart och hvitt.
Det japanska träsnittet likasåväl som
STOCKEN TILL VIDSTÅENDE TRÄSNITT.
medeltidens formsnitt skars alltid i
längdträ med därtill afsedda järn eller
knifvar. Detta fordrade stor skicklighet
hos snidaren, då längdträ alltid vid
ömtåligare detaljer har benägenheten att
vilja »spjälka». Af våra nutida
träsni-dare har därför en och annan, då inte
direkta surrogat, såsom linoleummassa
eller andra artificiella plattor, brukats,
användt sig af s. k. ändträ af hårdare träslag,
t. ex. buxbom, hvilket egentligen utgör en
kvarlefva från det ofvan nämnda
trästickets tid. Dock påstås detsamma ha vida
äldre anor. Detta material är mest
lämpligt, då det gäller att utföra »snitt» ienmera
minutiös teknik, ty i sin förmåga att
låta bearbeta sig i de finaste detaljer
är det andra material öfverlägset.
Därtill är ändträet i besittning af stor
hållbarhet, hvarigenom detsamma om så
påfordras låter trycka sig i maskinpress.
Önskar man däremot träsnittet utfördt i
en bredare teknik, är gifvetvis, om ett
vackert tryckresultat skall uppnås, det
nämnda längdträet vida att föredraga.
Med sin karaktäristiska struktur ger detta
mera lif åt färgytan och bidrager
därigenom till höjande af skönhetsintrycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
