Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Med automobil i nordligaste Sahara. Av Anders Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MED AUTOMOBIL I NORDLIGASTE SAHARA
2 7
ARABISK DANSERSKA.
han med den högra till sig fårets öra och
hela huden efter halsen. Den arabiske
journalisten Ben M’hamed, som sitter till
vänster om honom och antagligen spekulerat
på sam ma bit, lutar sig mot mig bakom hans
rygg och viskar: »Le vieux cannibal!»
Efter några timmar återvände vi till
Bou-Saada och använde aftonen till att
genomströva den lilla orten; klättra
omkring på de små trånga, ibland
överbyggda gatorna, där de arabiska
husägarna sitta på sina halmmattor framför
husporten, röka sina pipor och meditera
över denna världen eller den
tillkommande. Den korta sydländska
skymningen föll så snabbt, att man nästan tyckte
sig se huru tingen dunstade bort, blevo
vaga i konturerna, mera levande och
mindre verkliga. Palmerna avtecknade
sig, som höjda händer med utspärrade
fingrar, mot den mörka, nästan gröna
himmelen, på vilken vintergatan lyste vit.
Med de kattaktiga rörelserna hos ett
rovdjur, som är ute på jakt eller i parnings-
tider, smyger en arab över gatan. Den
vita burnusen är uppdragen över
huvudet och kinderna, men ögonen lysa svarta,
som två kol. Från danserskornas hus
ljuder den entoniga, egendomligt eggande,
arabiska musiken. Ljudet av den
arabiska flöjten, som har blott två hål,
blandas med tonerna från mandolinerna, som
bestå av sköldpaddsskal, på vilka
fårtarmar äro utspända. De entoniga ljuden
bli ibland nästan klagande, liksom
scha-kalernas skrik i öknen, som likna utsatta
barns jämmer. Men ibland bli ljuden
hetsande i sin enformighet, i sin gälla,
uppsluppna, nästan feberaktiga dissonans,
som pockade de på rött blod eller på
danserskornas skimrande gula hud— .
Vi följde den arabiske guiden in i
danserskornas hus. Det är ett utsträckt,
lågt envåningshus, delvis byggt av obränd
lera. I mitten är en öppen gård, från
vilken små låga dörrar leda in till
danserskornas celler. Den fräna lukten av
rutten frukt och orenlighet, som bildar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
