Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ur bokmarknaden - Av G. A. Jaederholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR BOKMARKNADEN
173
sällskap. Kamratlivet utvecklas i stället
mycket starkt under dessa år. Det är i
denna ålder, då pojkar av en viss kategori
bilda »band», medan i lyckligare fall inom
ramen av ett sådant kamratliv stridslusten
och tävlingslusten göra sig gällande som
psykiska sporrar för den personliga
utvecklingen. Professor Lehmann erinrar i detta
sammanhang träffande om tendensen hos
primitiva folkslags unga män att (efter »die
Männerweihe») sluta sig tillsamman i
>Män-nerhäuser», varav en rest står kvar i vår
egen samtids klubbar. (Vid mera
intellektuell karaktär i tävlingarna uppkomma väl
härav de allbekanta gymnasistföreningarna.)
I lyckliga fall verkar detta kamratliv
uppfostrande: det skapar hederskänsla, sinne för
»fair play» etc. Men vid sidan av denna
tendens till »samhällsskapande» uppenbarar
sig också ett starkt behov av ensamhet,
under vars drömmerier och fantasterier
barnet för första gången börjar få syn på
världen i dess helhet. Hos begåvade barn
uppstår nu denna karakteristiska
»gymnasial-philosophie», icke sällan
»gymnasialradika-lismus», inom vilken barnet företager sin
första »Umwerthung aller Werte» och däri
ger uttryck åt hela sin vaknande
upprors-lusta. Samtidigt yttrar sig densamma i
uppstudsighet, grön kritik, i ovilja mot vad
barnet fordom älskat. Det löser
världsgåtan på egen hand, med hjälp av
fysikkunskaperna i första ringen, eller upplever
den första religiösa krisen, som än med
hjälp av konfirmationsundervisningen klär
sig i religiösa former i gammaldags mening,
än åter består i upptäckten av en
annorlunda artad världsbild. Den vaknande
erotiken sublimeras ofta, ungefär som Platons
Symposion anger det, till skönhetssinne och
litet abstrakt idealitet; som bekant kan den
ock i olyckligare fall gå andra vägar av
helt annan beskaffenhet. Ensamhetsbehovet
realiserar sig sålunda sällan helt: oftast får
ungdomen under denna tid mycket förtrogna
ungdomsvänner, det knytes vänskapsband
som bland de romanska folken icke sällan
antaga starkt erotiska former. Det är den
konfidentiella åldern, som vid senare
retrospektivt betraktande vanligen resulterar i
en viss förvåning över hur en sådan person
som denna ungdomsvän någonsin kunnat
till den grad väcka ens intresse.
För flickorna är väl bilden i det hela
densamma. Också de avsky det andra
edv. lehmann.
könet: de klumpiga, otäcka pojkarna, men
könskaraktären framträder tydligare än hos
gossarna. Visst är det så, att gossarna i
denna period på ett mycket barnsligt sätt
söka demonstrera sin manlighet genom att
anlägga de i den kända världen högsta
dubbelkragarna och inför spegeln
förtvivlat slita i de gryende mustascherna; hos
flickorna framträder den vaknande
könskaraktären mest som sjåpighet, tillgjordhet
och vekhet. Men förälskelserna äro hos
flickorna synnerligen talrika på ett relativt
tidigt stadium (t. ex. i konfirmationsläraren).
([ en sådan sluten kvinnovärld för sig,
som ett seminarium för flickor eller i de
högsta flickklasserna i en skola, ser man
denna flickornas starka erotik, särskilt om
den från lärarinnehåll uppmuntras, utveckla
sig till en något oroväckande höjd, med
pussande och klappande mellan lärarinnor
och lärjtingar, med utpräglat favoritsystem,
och eventuellt scener av rätt giftig
svartsjuka mellan olika flickor, som båda älska
sin lärarinna, men finna sin ömhet icke
tillräckligt värderad. Jag har känt små
15-åringar, som gått med bultande hjärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
