Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - På allfarvägen från Rom. Av Anton Lindsström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CAMPAGNALANDSKAP MED MATTEUS OCH ÄNGELN. OLJEMÅLNING AV
NICOLAS POUSSIN. / Kaiser Friedrich-Museum i Berlin.
PÅ ALLFAR VÄGEN FRÅN ROM
Av ANTON LINDSSTRÖM
OMARNA hade tre olika
slags vägar: iter, actus och
via. Med iter menades en
vanlig promenadväg, avsedd
bara för fotgängare och ryttare, actus
var något bredare och anlagd för
boskap, och via kallades den egentliga
landsvägen eller körvägen. Det
utmärkande för denna väg var, att den från
och med fjärde århundradet före Kristus,
sedan romarna trätt i beröring med
Kartago, stenlades efter mönster av de
fe-nisiska vägarna. Mot slutet av
republiken fanns det inte mindre än tio
sådana viae consulares, som från portarna
i den Serviska muren ledde ut över
campagnan. Bland dessa vägar var Via
Appia den äldsta, Via Flaminia kanske
den livligaste och mest trafikerade. Den
hade — liksom rännarbanan — fått sitt
namn efter konsul Caius Flaminius och
ledde från Porta Ratumena nedanför
Capitolium förbi Marsfältet och till Tibern,
varifrån den i nordlig och nordöstlig
riktning fortsatte genom hela Italien till
Rimini.
Den som i våra dagar stiger upp i
omnibusen på Piazza Venezia och
anträder den gängliga färden i detta
åkdon utefter corson — nutidens Via
Flaminia — han följer, med ett mellanrum
av över tvåtusen år, de romerska
con-sulerna och krigshären åt under deras
marsch emot Veji. Går han endast ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
