Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Svenska romaner och noveller. Av Olof Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA ROMANER OCH NOVELLER
331
Ossian-Nilssons senaste novelldiktning
har varit ägnad idyllen, som han framställt
med ljus färg och frisk känsla. Det
hemvarma och småtrevliga i livet på landet
har han återgivit med rätt mycken poesi,
och i den karaktäristiskt tecknade miljön
har han insatt figurer av verklighetstrogen
skapnad. Denna del av hans produktion
har drag, som påminna om den första
borgerliga realismen i vår litteratur. Dock
skyddar honom naturligtvis hans
temperament från en närmare inre likhet med t. ex.
en Fredrika Bremer. En ung mans väg
fortsätter den angivna riktningen inom hans
författarskap, men den är givetvis
obetydligare och ointressantare än sina närmaste
föregångare. Det är obetänksamt att
alltför mycket utspäda idyllen, som förf. gjort
i sin bok, vilken serverar oss en riklig
portion sockervatten. Det lantliga
hemmet, vari han inför oss, är en boning, i
vilken man har svårt att härda ut den
långa stund, han där kvarhåller oss. Icke
ens presentatören kan göra konversationen
underhållande med de pjåskiga och
beskedliga människorna. Trivialiteten är icke
mindre förarglig, därför att den är
harmlös. Större behållning ha vi av att följa
Ossian-Nilsson ut i den skånska naturen,
vars myllrande liv och frodiga växtlighet
han låter oss med alla sinnen erfara.
Särskilt får sommarnatten i skogen en doftrik
skildring. Förvecklingarna i boken
framgå av en dubbel pseudonymitet, varmed
en oskyldig erotisk lek arrangeras. Den
unge studenten, som under falskt pass
kommit in i förvaltarhuset som informator,
reder sig tack vare sitt käcka och oförvägna
lynne ur klämman. Hans raska
ungdomshåg gör honom till en sympatisk
Ossian-nilssonsk hjälte. Hans strid med tattare,
varunder han visar en sådan rådighet, är
emellertid en litet för hocus-pocusartad
tillställning för att man otvunget skall
kunna leva med i den. Med all sin
ungdomliga verve räcker han icke heller
till att bära upp berättelsen, som utan
tvivel är en av de svagaste Ossian-Nilsson
skrivit.
Ett obetydligt arbete är också Jane
Gernandt-Claines bok om Thomas
Thorild, I skuggan av ett snille. Uppgiften
att teckna Thorilds kärlekshistoria hör icke
till de lättaste, men har författarinnan sik-
tat högt, har hon träfiat lågt. Thorild
förälskade sig som bekant i en flicka av
dunkel härkomst, Gustawa von Kowsky, vilken
en tid tjänade som uppasserska i ett
kaffehus vid Drottninggatan. Han tycks i henne
ha sett en avbild av den »kvinnnokönets
naturliga höghet», för vilken han hyste en
sådan vördnad. För hans erotiska känslor
har emellertid författarinnan icke haft
någon djupare blick. Här stockar sig
andedräkten hos Jane Gernandt-Claine, som eljest
så gärna insuper kärlekens luft. Om
förhållandet mellan Thorild och Gustawa
erhålles i boken ingen gripbar föreställning,
och dess själiska grund lämnas förborgad.
De spridda historiska drag, som stått förf.
till buds, samla sig icke till någon
helgjuten bild. Och matt är den belysning,
som denna kärlek skänker Thorilds
personlighet. Endast i några lösa och plötsliga
känslor framträder den bakom de tillfälliga
och obetydliga händelser, varav bokens
yttre gång består. Thorilds kraftgestalt
har för övrigt i boken blivit en ganska
bleklagd skepnad. Det blixtrar icke här
om hans tankar, som förf. dock delvis
givit ett autentiskt uttryck. Det
sammanhang, vari de inknytas, drar ned dem till
en lägre nivå. Icke heller som
tidsskildring har boken slagit väl ut. Den epok,
till vilken handlingen är förlagd, markeras
väl med några yttre konturer — så
beröras i förbigående ryska kriget och mordet
på Gustaf III —, men själva tidsandan, som
dock yttrade sig i så karaktäristiska idéer
och affektiva tillstånd, har författarinnan
icke lyckats infånga. Det stannar med
reproduceringen av några konventionella
talesätt. Den berättelse, som boken framför,
är lam och stillastående, trots det
händelseförlopp den innefattar. Huvudpersonen är
egentligen icke Thorild utan en ung finska,
som uppfylld av framtidshopp och
verk-samhetsbegär kommer till Stockholm, där
hon får fresta vidriga öden och bl. a.
undergå chikanen av ett tvångsäktenskap.
Ljuspunkten i hennes liv blir Thorild, vars
snille på avstånd bedårar henne. Om den
väckelse av hennes själ han åstadkommer
får man dock icke närmare besked, och
det synes ovisst, vari hennes andliga
frigörelse består. Bokens bästa del är
början, som skildrar den av svåra stormar
störda idyll, vari denna flicka som barn
lever i Åbo. Hennes far är ett lärdoms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
