Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Nya böcker om gamla herregårdar. Av Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MORITZBERG. KOPPARSTICK AV J. VAN DER AVEELEN. 1705. Ur Dahlbergs Suecia.
NYA BÖCKER OM GAMLA HERREGÅRDAR
Av ELLEN KEY
Birger Mörner: Bråvallahus. Åhlén & Åkerlund,
Stockholm.
Hedvig Swedenborg: Ulfvegården. Norstedt &
Söner, Stockholm.
Louise Stenbock, f. Mörner- Jungfru Lotta och
mamsell Jeannette, grefvinnans betrodda. Hugo
Geber, Stockholm.
Augusta Katarina Bergh: Från förgångna tider.
Albert Bonnier, Stockholm.
Ada Rydström: Armfeltarne på Hunnerstad och
deras närmaste. Historien om en släkt och en
gård. Hugo Geber, Stockholm.
(En sjätte bok — Syster HeijkenskjÖlds
Herre-gårdsliv för 70 år sedan — är, då detta skrives,
under tryckning.)
DESSA »hembygdsvårdande»
tider svinna snabbt som vårsnö på
södersidan de företeelser, som ännu
i förra århundradet gåvo den
svenska landsbygden dess säregenhet. De röda
stugorna bytas mot de blå och gröna
lådorna med glasverandor. De idylliska
prästgårdarna säljas, och den som nu söker sin
»själasörjare» vandrar icke genom en
lummig trädgård till ett långt envåningshus,
som vänligt öppnar famnen; nej han finner
honom i någon vidrig ny »villa».1
Förfallande stå de gamla herregårdarna och
öde, där de icke blivit boställen för
»disponenter» eller statare eller omdanats till
pensionat. Knappt någon dag går utan
att man läser om någon gammal
herregårds styckning till Egna Hem — en rö-
1 De gamla skånska prästgårdarna ha nu fått
sin skildrare i professorskan Emma Bendz’ redan
berömda bok Söder om landsvägen.
relse, lika berättigad som huvudlöst skött.
Nya århundradens släkten komma att i
den svenska kulturhistorien läsa om »den
stora herregårdsdöden» såsom vi nu läsa
om digerdöden. Man torde då finna allt,
som vittnar om den gamla fina
herregårds-och prästgårds-kulturen, såsom man i dag
finner vittnesbörden om den gamla fina
bondekulturen — på Skansen och i
Nordiska Museet!
Här är ej platsen att tala om alla
djupt liggande orsaker till dessa
oersättliga kulturvärdens undergång. De gamla
släkterna uppleva åter många av
reduktionstidens lidanden, dem visserligen Karl
XI:s hårdhet gjorde tyngre än de behövt
vara, men som dock icke voro oförskyllda.
Så är ej heller den tragik, som vilar över
nutidens herregårdssläkter. Men mera skuld
än de gamla släkterna själva har den allt
förvandlande tiden. Den stora
herregårds-dödens dubbla orsakskedja — de yttre
omständigheterna och det inifrån bestämda
ödet — börjar fängsla de dramatiska
diktarna. Borga gård får säkert efterföljare.
Även de nya herregårdsromanerna skilja sig
från äldre tiders däri att gården själv är
huvudpersonen.
Denna höst har redan bragt några
böcker, där detta är fallet, och några
andra, där livet på de gamla gårdarna —
herrskapets som trotjänarnas — skildras
utan någon fantasiens omgestaltning, men
med ett pietetsfullt verklighetssinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
