Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Nya böcker om gamla herregårdar. Av Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA BÖCKER OM GAMLA HERREGÅRDAR 49
MAURITZBERG.
komma gestalter ur en senare tid. I den
stränga Ulrika Stjernfeldt skildras en för
de gamla herregårdarna typisk gestalt, en
av de många myndiga slottsfruar, som
alltifrån »kung Märta» möta oss dels i
svenska historien dels i släktkrönikorna.
I en av de böcker, som här nedan
komma att omnämnas -— Från förgångna
tider — omtalas sålunda Ebba Ribbing,
gift med baron Hermelin på Gripenberg,
om vars stränga regemente över gården,
barnen och husfolket jag i min ungdom,
då hon ännu levde, hörde talas. Det är
en liknande typ som Birger Mörner med
en mängd karakteristiska drag skildrar.
De berättas av hennes sondotter, fröken
Jacquette Stjernfeldt, i dennas Memoarer,
Dessa äro så tidsmålande, att man genom
dem far en hel kulturbild. Man ser
kvinnornas liv på de stora herregårdarna, där
det även för de unga fröknarna under
i8oo talets första hälft gällde att göra
mycket arbete på tarvlig kost och under
fa nöjen. Med finblick för de
lynnesskiftningar, som — trots deras likformiga
ungdom — åt systrarna dana helt olika
öden, har författaren tecknat dessa fem
systrar. Den ena dör som gammal duktig,
ogift lantbruksfröken, den andra blir en
nöjd och rar prästfru, den tredje, med
musikanlagen och upprorsandan, rymmer
med en främling, vars olyckliga hustru hon
blir; den fjärde, Änne Madelaine, den
vackraste och vekaste, upplever samma
öde som farmodern själv men som blev
dennas hemlighet: att vid avskedet från
den i tysthet älskade, som drog i
kriget, glömma »dygdens bud». Slutligen
berätterskan själv, som förblir en gammal
fröken, emedan ödet berövar henne den
älskade brudgummen på själva
bröllopsdagen. Hur ofta ha icke liknande
kvinnoöden utspelats under de gamla
herregårdarnas tak! Men sällan ha de fått en så
medkännande manlig skildrare. Särskilt över
Änne Madelaines gestalt ligger en öm poesi,
som även omsveper hennes lille son, vilken,
född i hemlighet, fostras okänd där hans
döda moder haft sin korta blomstring och
själv svinner ur livet snabbt som sina
lekkamrater, de vita fjärilarna.
Det torde varit lyckligt för bokens
helhetsverkan om den stannat vid sonen till
den bland fröknarna, som blev prästfru.
Ty denne nyktre och duglige militär —
ledamot av första kammaren och
protektionist —, som ställer Bråvallahus i
ordning igen, när det börjat förfalla, han har
just de egenskaper jordbruket behöver, om
jorden skall förbli i släktens ägo. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
