Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Från Barlow till Landseer. Engelskt djurmåleri under adertonde och början av nittonde århundradena. Av A. Klinckowström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
A. KLINCKOWSTRÖM
något annat medel till sitt förfogande i
och för fasthållandet av de gångna
segervinnarnas gestalt och former till
jämförelse med de efterkommandes än den
av konstnärens pensel eller etsnål
skapade djurbilden, förstår man lätt det
allmänna intresse varmed avbildandet av
kapplöpningsbanans triumfatorer
omfattades såväl av hästägarna själva som av
den stora vadhållande allmänheten.
Det är nog mer än ett tillfälligt
sammanträffande, att även den antika
konsten först genom framställandet av
idrottsbanans segervinnare lyckades svinga sig
upp till ett suveränt behärskande av
människogestalten, dess former och
rörelseproblem, måhända, i motsats till
senare tiders konst, i vad angår kroppen
t. o. m. i högre grad än då det gällde
anletsdragen, vilka senare, av föga
intresse för palestrans glada,
skönhetsdyr-kande åskådarskara, först för Romas
togabärande, skarpögda folk av jurister
och statsmän fingo helt och fullt den
betydelse inom konsten, de sen dess
bibehållit till vår tid.
Porträtt av kapplöpningshästar,
stående, gående eller i fullt lopp blevo
under sjuttonhundratalet allt vanligare.
Hästarnas ägare, vilka ofta på deras
segrar vunnit förmögenheter, satte en ära i
att smycka salarna i sina slott med deras
bilder, ofta nog i kroppsstorlek, och
reproduktioner i kopparstick eller det vid
århundradets midt uppfunna
akvatinta-maneret funno städse villiga köpare bland
den hästintresserade allmänheten.
Fler och fler voro de konstnärer,
som ägnade sig åt hästmåleriet, i
synnerhet sen George Stubbs genom sitt
1766 utgivna planschverk lagt en fast
grund för studiet av hästens plastiska
anatomi. Intet vittnar bättre om de höga
krav, som av samtiden sattes på
konstnärernas blick för hästens former, än det
faktum, att Stubbs, sitt sekels och må-
hända alla tiders främste hästmålare,
under en tid, då han var överhopad av
beställningar och för ett av sina berömda
hästporträtt kunde betinga sig det dubbla
av vad Sir Josuah Reynolds samtidigt
erhöll för ett damporträtt i samma
format, ansåg sig böra offra flera års
intensivt arbete på ett ingående studium av
hästens benbyggnad och muskulatur.
Föga mindre än det intresse varmed
hästen omhuldades var det som kom
hunden till del, i all synnerhet de
hundraser, vilka tack vare mod, snabbhet
eller fint utbildat väderkorn kunde
användas till med vadhållning förenade
sporttävlingar, som fallet var med
stö-varen, vindhunden, hönshundarna och
bulldoggen. Porträtt av hundar
beställdes nästan lika ofta som hästporträtt,
och så godt som alla dåtidens hästmålare
ex professo voro också hundmålare,
liksom de voro både hästkarlar,
hundvänner och hundkännare. Så lämnade
flertalet av periodens främsta penslar
talrika bidrag till dåtidens kynologiska
ikonografi. Att ofta nog beställarna
av alla dessa porträtt av hästar och
hundar, avelstjurar och stridstuppar
hade föga sinne till övers för det rent
konstnärliga i bilderna är tydligt nog.
Vad de önskade var bilder, vilka
tillfredsställde deras för minsta fel i djurens
proportioner till ytterlighet känsliga öga,
och de voro i regeln folk som visste
att genomdriva vad de ville. Det vore
emellertid ett grundligt misstag, om
någon av det föregående droge slutsatsen
att det dåtida djurmåleriets gynnare
genomgående saknade känsla för annat i
konsten än djurformernas egen plastik.
Man behöver ju blott ihågkomma, att
sinnet för hästens och hundens skönhet
och kännedomen om de olika
husdjursrasernas rätta gestalt i den dåtida
engelska överklassen snart sagt hörde till
allmänbildningen, i stället för att som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
