Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Från Barlow till Landseer. Engelskt djurmåleri under adertonde och början av nittonde århundradena. Av A. Klinckowström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
A. KLINCKOWSTRÖM
ståndskall. gravyr av th. landseer efter målning
av edwin landseer.
utveckla sig till stämningsstycke, till
miljöbild.
Edwin H. Landseer, Englands
störste djurmålare under nittonde
århundradet, är den som mer än någon annan
i sig förkroppsligar allt detta nya. Son
till en konstnär, uppvuxen bland konst
och konstnärer, brådmogen som så många
bland den engelska skolans stormästare,
handterade Landseer redan som barn
ritstiftet och penseln med en vuxens
säkerhet. Stödd pä grundliga naturstudier
och ingående anatomiska kunskaper, lärde
han behärska djurgestalten, var han än
mötte den i naturen, med det
suveränaste mästerskap, på samma gång han
med hittills fullkomligt obekant
skarpblick lodade djursjälens djup.
Av sekelmidtens konstnärer kan ingen,
ej ens Ward undantagen, i inflytande
mäta sig med Landseer. Omfattande så
godt som alla grenar av djurmåleriet, om
man möjligen undantar det rena
hästmåleriet, vilket av Landseer, för vilken
den högre hippologien alltid förblev en
bok med sju insegel, endast undantags-
vis idkades, var hans inflytande på
samtidens konstnärer om möjligt ännu större
än på allmänheten. Inom jaktmåleriet,
djurdramat, smågenren verkade han
banbrytande genom att överallt införa i
djurbilden ett psykologiskt drag, stundom,
som vi snart skola se, t. o. m. något
för markerat.
Högländerna, som han knappt
tjugu-tvåårig lärde känna för första gängen,1
fångade hans sinne helt, och ingen av
hans samtida, Walter Scott möjligen
undantagen, torde som han ha bidragit att
omge Grampianbergen och sjöarnas land
med det skimmer av romantik, de än i
dag äga. Höglandsnaturen, bergsborna,
den halvvilda, raggiga boskapen och
fjällets djurliv med örn och svan, räv
och utter, orre och ripa och främst av
allt den kungliga hjorten, »the monarch
of the gleni>, voro för Landseer och hans
samtida en aldrig sinande
ingivelsekälla. En viss böjelse för att ofta
hemfalla åt det sentimentala kan varken
Landseer själv, hur kärnsund han än är
1 På inbjudan av Sir Walter Scott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
