Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Lord Byron och politiken. Av Erik Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 00
ERIK BJÖRKMAN
styrdes kosan från Gibraltar över Malta
till den under Turkiet lydande
Balkanhalvön samt till Mindre Asiens kust.
Särskilt länge uppehöll sig Byron i Atén.
Till England återvände han i juli 1811.
Reseintrycken voro av den största
betydelse för skaldens utveckling. Han
var en uppmärksam iakttagare av
främmande folk och seder; härom vittnar
först och främst den poetiska dagbok,
de två första sångerna av »Childe
Harolds pilgrimsfärd», som han skrev
under resan och som publicerades efter
hans hemkomst och med ens gjorde
honom till en berömd man. Han talar även
i sina brev om sina intryck Så skriver
han i ett brev till modern (Aten, januari
1811):
Jag är så övertygad om fördelarna av att
se på mänskligheten i stället för att läsa om
den och om de bittra följderna av att stanna
hemma med öbons alla trånga fördomar, att
jag anser, att en lag borde finnas hos oss att
sända alla unga män utrikes för någon tid
bland de få bundsförvanter, våra krig ha låtit
oss få behålla. Här sammanträffar jag och har
samtalat med fransmän, italienare, tyskar,
danskar, greker, turkar, amerikanare o. s. v.; och
utan att förlora mitt eget land ur sikte, kan
jag bedöma andras länder och seder. I de fall,
då jag ser Englands överlägsenhet (varom vi
inom parentes rätt mycket misstaga oss i många
avseenden), är jag glad, och då jag finner
England underlägset, har jag åtminstone fått lara
mig något.
Modern tyckes ha varit orolig för
hans barnatro, ty från Smyrna skriver
han (1810):
Endast du frågar mig om min
trosbekännelse — vad jag är och icke är o. s. v. Om
jag skulle börja förklara mig, så vete Gud var
jag skulle sluta, så det är bäst att icke tala
därom med din tillåtelse. Jag är icke någon
»snäll själ» (»good soul»), men icke någon ateist,
utan en engelsk gentleman, hoppas jag, som
älskar sin mor, mänskligheten och sitt land.
Under sin resa hade Byron med iver
ägnat sig åt skaldskap. Hans poetiska
produktion skola vi i det följande en-
dast beröra så vidt den ger uttryck åt
politiska åskådningar och därmed
sammanhängande känslor och åsikter. Här
förbigås därför hans förut publicerade
dikter, .av vilka somliga härstammade
från de späda barnaåren. Det återstår
då blott att nämna »Minervas
förbannelse», där han ger uttryck åt sin
kärlek till Grekland, som han blev trogen
till sin död, och åt sin bitterhet över att
Partenons konstverk bortförts till
London av Lörd Elgin, ett företag, som i
England prisades som patriotiskt. Han
riktar där även skarpa förebråelser mot
sitt land och dess politik. Så t. ex.
brännmärkes engelsmännens anfall på
Köpenhamn i följande rader:
Look to the Baltic — blazing from afar,
Your old ally yet mourns perfidious war.
Not to such deeds did Pallas lend her aid,
Or break the compact which herself had made;
Far from such counsels, from the faithless field
She fled — but left behind her Gorgon shield;
A fatal gift that turned your friends to stone,
And left lost Albion hated and alone.
Engelsmännens politik i Indien och
på den Pyreneiska halvön får också sin
beskärda del, och mot slutet anklagas
Albion för att ha tänt krigets fackla.
Det bör ej förvåna, att Byron ej
lyckades få någon engelsk förläggare för denna
dikt.
Av Junker Harolds pilgrimsfärd
handlar den första sången om Portugal och
Spanien, den andra om Grekland. Den
politiska grundtonen är hänförelsen för
folkens frihet och de undertryckta
nationernas självbestämmanderätt och i den
första jämväl förbittring mot den eljes
av Byron så beundrade Napoleon, vars
ärelystnad förvandlat Spanien till ett
slagfält. Men Byron ger också uttryck åt
sin förstämning över den roll, som
England spelade i världens tvister samt över
de förut omtalade skulpturverkens
bortförande. Visserligen hyser han ej några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
