Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
CARL G. LAURIN
Foto. F. Flodin.
HARRIET BOSSE SOM PRINSESSAN I
DET VAR EN GÅNG.
har helt lyckats med sin blandning av
gratie och luftig mystik. Hjalmar
Bergman vill i sitt stycke En skugga med ofta
skickligt gjorda och vackert tänkta
antydningar också ge mystik men av grymmare
och mera dyster art.
Han för oss till en herrgård från
1800-talets midt och har av motivet den unge
fattige, äventyrlige älskaren och den äldre
rike friaren skapat ett originellt och
vackert stycke, som ej uppskattades
tillräckligt. Här fanns en verklig
hemskhetsstäm-ning med stark konstnärlig betoning, och
ej minst tack vare den vackra fru Olga
Raphaels distingerade tidstrogna spel och
hennes förmåga att sammansmälta det
preciösa och lidelsefulla fick man se
författarens subtila intentioner på ett lyckligt
sätt sceniskt framförda.
Det var en gång! Det tog ej mindre
än fyra timmar att få prinsessan—fru Bosse
snäll, och när det var gjort blev man
ledsen åt prinsens — herr de Wahls missbrukade
mannakraft, ty den bortskämda prinsessan
var visserligen lika söt men bra mycket
roligare än det lilla mähä, som blev det
pedagogiska resultatet av den folkliga men
konservativa äktenskapskuren. Sådana
personer, som i sin barndom vyssats till sömns
av vaggvisor och av sagoberättande, och
de äro väl de flesta, märkte omkring 9,30
e. m. en oerhörd gäsplust. Hade det ej
varit roligare att sluta som H. C.
Andersen gör det med Svinedrengen, då
Svinedrengen kom fram »i sin Prinsedragt, saa
dejlig at Prinsessen maatte neje. Jeg er
kommen til at foragte dig, du, sagde han.
Du vilde ikke have en ærlig Prins. Du
forstod dig ikke paa Rosen og
Nattergalen, men Svinedrengen kunde du kysse for
et Spilleverk. Nu kan du have det saa
godt! Og saa gik han ind i sitt
Kongerige, lukkede Døren i og slog Slaa for,
saa kunde hun rigtignok staa udenfor og
synge
Ach, du Heber Augustin,
Alles ist væk, væk, væk.
Drachmann älskade havets och versens
böljeslag. Han sam i ett hav av lyrik.
Uttryckes ej hans frikostiga, skimrande och
klingande skaldesjäl bäst av hans ord:
End har til Sang og Klang vi raad,
Vi som har Morgenskjærets Guld i Eje.
Dramatik finnes det ej mycket av i den
oändliga sagokomedien med åtta ridåfall,
där han ur olika sagor skildrat världen som
han tycker den borde vara med den
poetiske, modige, folklige, aristokratiske man-
ANDERS DE WAHL SOM PRINSEN I
DET VAR EN GÅNG.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
