Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Litterärpsykologiskt. Av Vilhelm Ekelund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERÄRPSYKO LOGISKT
585
oftast av ungdomen, förväxlade med
nivellören.
5-
Bildning är det närmaste och
fjär-maste av allt. Kunde vi »bildade» vara
vad vi önska synas, hade vi bildning;
nu ha vi ett s. k. bildningsproblem.
6.
Den produktiva människans ställning
till liv och upplevelse lyder obevekligt
under alternativet: antingen mycket av
litet, eller litet och intet av mycket.
7-
Man kommer icke undan det yrkes"
mässiga annat än genom fullkomlig
hängivelse. Det yrkesmässiga är ett stadium
som måste passeras.
8.
Att indigneras över det medelmåttigas
framgång är att bekänna sig dock, trots
allt, ha något gemensamt med detsamma.
Men är det då icke på sanningens
vägnar jag indigneras! Det kan du inbilla
bönder.
9-
Den som älskar att förkorta faller väl
stundom i felet att stympa. (Så t. ex.
Ehrensvärd, Thorild.) Men det var aldrig
— stympare som råkade ut för den
sortens fel.
10.
Det äkta folkliga (»det sunda
bondförnuftet») har alltid en tendens till
lako-nism, till dorisk brachylogi. Där denna
folklighet sammanträffar med högsta
bildning uppstår högsta stil.
11.
Milton talar om att »skriva heroiskt».
Stort ord! Bättre säga: skriva rättframt.
Där är mer stil hos Montaigne än hos
de heroiska. Attisk stil var vardagsstil.
12.
De flesta av de stora snabblöparna,
de våldsamt flitiga äro en synnerligen
tråkig illustration till det visa ordet:
festinatio tareia est.
13-
Vilka författare lönar det sig att läsa?
Endast och allenast de, som fått allting
till skänks: i kraft av ideal disciplin.
14.
Vilket pöbelideal möter ej den unges
godtrogna sinne, när han träder ut i den
värld som vi kalla bildningen,
litteraturen, konsten! Det första den
intelligente ynglingen lär sig är
misstänksamhet mot allt som bär prägeln av
besinning, mildhet, försiktighet. Vad som
icke är barbariskt överkryddat smakar
honom ej; det skall han nog vara på
sin vakt mot! Det vridna och skeva
— se det är det stil på!
i5-
Hade vi tid att höra efter! Vad är
det som gör att vi icke »ha tid» ?
Den missförstådda maktlystnaden, vår
småaktiga fruktan att icke göra oss
gällande. Det välförstådda maktbegäret är
identiskt med det inre frihetsbegäret, med
vishetskärlek. All filosofi är ju i så
mening maktfilosofi, ty vad frågan gäller
kan aldrig vara annat än avgörandet av
var en människa har sin största makt.
16.
En författares studier bli oftast
ytliga och ofruktbara: av den grund att
han icke har tid att höra efter. Han
spejar ständigt efter vad som duger för
honom i hans kamp om att göra sig
gällande. Han studerar samvetslöst; för
en liten kombinations, en fattig
vitsighets skull, som kan ta sig ut, är han
strax färdig att gilla eller förkasta. Men:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
