Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Litterärpsykologiskt. Av Vilhelm Ekelund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586
VILHELM EKELUND
först när man bragt vinstbegär och
fåfänga till tystnad, har man tid, är man
i stånd att höra efter. Därför är en
scholar en så stor sällsynthet.
Det är ett stort spörsmål om det
ännu finns goda läsare. »Affär är
affär» har ju för länge sedan blivit alla
anständiga författares valspråk. Men den
-nobla devisen vajar nog i all stillhet
även över läsarens huvud.
17-
Mänskovänlighet oumbärlig för
själens hälsa och skönhet! Ja ■—• men
se vad »mänskovänlighet» egentligen
betyder, t. ex. hos Goethe! Är det i
grunden annat än kärlek till den
mänskliga tanken? Man kan icke hysa
mänskokärlek utan mänskoförakt. Ty
flertalet människor — vem mer än de s. k.
mänskovänliga! — äro ju det
mänskligas fiender.
18.
Från Förakt gå två vägar: en till
sumpen, en till höjden;, en till
bitl.er-sjukt, en till mild soltindrande
fördragsamhet; en till förkvävning och
anspråksfullhet, slaveri under kränkta
ambitioner, en till frihet, lätthet,
uppand-ning, anspråkslöshet.
19-
Hur kommer man fram i filosofien?
Först och främst genom att behöva
filosofien. De som icke behöva den och
ändå tala därom äro dårar; man kunde
likna dem vid en man som kände en
mängd ’ enstaka ord i ett främmande
språk utan att ha en aning om
detsammas natur och lagar och ändå gav
sig till att söka författa något i det
språket.
20.
Underordna sig intet annat än det
som man själv valt till herre över sig:
det är frihet. Så länge mänskligheten
verkligt lever skapar hon gudar och
härskare över sig.
21.
En författares större eller mindre
duglighet beror alltid på graden av
hans kraft att närma sig de stora
principerna i mänsklighetens liv.
22.
»Congenialt». -— Den riktigt
förnäme, den djupt förstående, den
utomordentligt finkänslige essayisten anlägger,
när han spetsar sig till sin allra mest
beundransvärda finkänslighet och
»con-genialitet», just samma odödliga, decent
fördjupade min som en man anlägger
när han, lätt lutad mot sin splendida
fotograferingsbokhylla, inväntar det
avgörande ögonblicket.
23-
Sämre politik finns ingen än vädja
till människornas rättskänsla. Sanningen
är en sak mellan dig och sanningen. Så
snart du söker flykta från detta, kastas
du ut i ensamhet, alla friska källor i din
själ äro som begravda av en sandstorm.
24.
Det intelligenta snobbföraktet för
Tolstoi är djupt karakteristiskt för vår tids
förtorkning, dess dyrkan av posören,
frisören, stilighetsstilen.
25-
Liksom den enskilde på sin vandring
upp genom livet får ständigt vända sig
om och lyssna till röster i sitt förflutna,
aktgiva på bilder och tecken som han
gått förbi utan att fatta deras goda
mening, så också folk och mänsklighet.
26.
I sorgen är där nästan alltid ett
falskt medlidande med dig själv och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
