Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - En svensk politikers minnen. Av Tom Forssner - Kvällssång. Ur »Erotische Gedichten». Av Pieter Cz. Hooft, f. 1581 — † 1647. Från holländskan av N. Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SVENSK POLITIKERS MINNEN
621
stundom rent av fått bliva huvudtemat vid
försvarsfrågans behandling, har det icke ofta
bottnat i en småaktig och formalistisk syn
på saken? Huru mycket nyttigare än detta
ständiga häcklande och rättande i detalj
hade det icke varit att taga ett kraftigt tag
för höjande av arméns betydelse och så
ge den möjlighet att själv känna sig kunna
fylla sin stora uppgift! Hade icke de
förbittrade granskarna stått sig bättre även
som demokrater, om de mera kunnat tro
på det allvarliga och stränga arbetets
förmåga att rena sig själv?
Emil Key drog sig tillbaka i djup
pessimism, tydligen med en stark känsla att
hava lidit nederlag i sin politiska strid. Så
borde väl knappast andras omdöme utfalla,
om man icke ser endast till de färdiga
resultaten. Utvecklingen har han varit
med att driva fram ett långt stycke i rikt-
ning mot de bättre och friare tider, han
så livligt trodde på. Han var väl
knappast den starka viljenatur, som vinner
slagen, men han var det som kanske är
bättre eller i varje fall mera sympatiskt,
den manande och livgivande kraften —
partiets vakande och känsliga samvete. Han
kom — som han själv med vemodig
resignation konstaterar — att bliva plöjaren
och såningsmannen, medan andra fingo
skörda. Om hans betydelse är det därför
svårt att döma. Störst har den kanske
varit i arbetet inom landtmannapartiet, där
han ådagalade en välgörande förmåga att
mjuka upp hårda sinnen. Vad han än
var, någon sur dogmatiker var han icke,
utan en levande livets man. Därför fick
han också liv att spira ikring sig. Om
huru många av våra nuvarande frisinnade
koryféer kommer man att i framtiden
kunna säga detsamma?
KVÄLLSSANG
UR »EROTISCHE GEDICHTEN»
Av PIETER CZ. HOOFT
F. 1581 — † 1647
O, Phoebus, du som prålar,
dig unnas vila len,
i havets svala bölja
släck ut din facklas sken,
ty kvällen med sitt dunkel
min sol bebådar re’n.
Vid dig din ljusa syster
ju ej förliknas bör;
och nattens här, som kommer
med henne och beströr
med flammor himlens riken,
får hon ock vika för.
Men uti dunkelheten,
som sakta faller på
och stråten där du framgått
betäckt med töcken grå,
skall jag då henne bedja:
Två stjärnor upp må gå,
två stjärnor, vilkas strålar
förjaga natten all,
en eld, mot vilken stjärnans
förbleknar, matt och kall,
då av mitt hela hjärta
en himmel skapa skall.
Två stjärnor, solar vordna,
skall jag i kvällen se
som klara morgonstunden
i glans emot mig le,
och röna få den ynnest,
mig kärlek täcks bete.
Från holländskan av N. HANSSON.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
