Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Svenska romaner och noveller. Av Olof Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
664
OLOF RABENIUS
offerväsen, det innebär. Medlidandet, som
gäller hela mänskligheten, griper in även
i det personliga livet och banar väg för
en renare och djupare kärlek. Den
själsliga konflikten i boken är emellertid rätt
flyktigt framställd, men skissen har
glimtar av psykologisk klarhet. Särskilt har
det lyckats författaren att med få streck
giva en uttrycksfull bild av den unga
kvinnan med hennes instinktiva och dunkla
sinnlighet. Sin tysksympati hävdar
författaren med skildringen av några tyska
personer, utmärkta av den företagsamhet,
driftighet och karaktärsstyrka han beundrar
hos deras folk. Också i hjältens far, en
urgermansk bonde, har han tecknat en
kärnfast typ av den stam, han betraktar
som mänsklighetens högsta. Trots sin
publika framgång och trots den gedigna
mänskliga halt den röjer, hör Bengt Bergs
roman givetvis till den mera »tillfälliga»
litteraturen, detta både på grund av sin till
tidsförhållandena knutna tendens och sin
saknad av artistisk utarbetning.
Det motiv, Sigfrid Siwertz utför i
sin krigsroman Eldens återsken, påminner
rätt mycket om det i Bengt Bergs bok
behandlade. Även här är det fråga om
den moraliska reaktion, som de stora
tidshändelserna åstadkommer hos den enskilde,
och även här visar sig denna reaktion i
en mans förändrade sinnesförfattning mot
en kvinna, som fläckat sin kärlek till
honom men som han ädelmodigt skänker sin
förlåtelse, sedan en ny ande fått insteg hos
honom. Siwertz fullföljer här den tendens
han inslagit i sin närmast föregående bok,
nämligen framställningen av en viljas
utveckling tilll klarhet och fasthet. Man kan
i Siwertz’ diktning märka ett för tiden
självt karaktäristiskt omslag i tänkesättet,
nämligen från estetiskt betonad
individualism till en efter objektiva ideer och
ändamål orienterad livsåskådning. Det är
särskilt fosterlandet vars värde och
betydelse gått upp för honom under intryck av
krigsfaran. Denna personliga förvandling
speglar sig nu i hjältens erotiska
erfarenhet. Hans kärlek har förut varit ett
ungdomssvärmeri, en fantasilek, men det
allvar inför hela livet, som blir en följd av
hans kris, inlägger han även i sin
förbindelse till den unga flickan och skjuter t.
o. m. skulden till dess förolyckande delvis
över på sig själv. Han hörsammar den
starkares plikt att leda den svaga.
Romanens utgång lider av dunkel. Man förstår,
att hjälten skall skänka sin hustru stöd och
försöka ge henne del av sitt eget högre
mänskliga medvetande, men hur det nya
livet skall gestalta sig för dem och
hur andlig samklang kan vinnas mellan
dem — det förblir för läsaren
problematiskt.
Siwertz’ diktarlynne förefaller i
övervägande grad kontemplativt; han tyckes
företrädesvis förhålla sig betraktande och
iakttagande till tillvaron; intellektualisten i
hans person motväges emellertid av
stämningsmänniskan, som njuter av tingens färg
och doft och återger dem med en fin
poetisk touche. Däremot tyckes viljan och
aktiviteten vara den sida av själslivet, som
är mest främmande för hans väsen, och
det kan då synas egendomligt, att det är
just den han söker sätta under belysning
i sin konst. Det är också något stilla och
avdämpat över hans framställning av det
personliga genombrottet hos hjälten, och
man saknar den friska pust och den
starka accent, som borde tillhöra
skildringen av en till dåd vaknande vilja.
Handlingen försvagas, rörelsen saktas, hela
stoffet uppmjukas genom beröringen med
författarens temperament. Mindre artistiskt
förfinad, är Bengt Berg en kraftigare
natur, bättre rustad för kämpalivet i
verkligheten som i dikten.
Det egentliga huvudmotivet i Siwertz’
roman avtecknar sig mot en bakgrund,
som utgör en målning av det allmänna
tillståndet i Stockholm vid krigsutbrottet
och under de första krigsåren. Om
kriget hos somliga förorsakat en personlig
uppryckning och förädling, har det givit
andra tillfälle att nära sin förvärvs- och
njutningslystnad. Med teckningen av en
simpel jobbare och smugglare, som slår
mynt av fosterlandets nödställda
belägenhet, har författaren träffat en typ, som
gjort sig allt för känd i dessa dagar. Hans
vedervärdiga gestalt, vars feta, hala
uppsyn och manér förf. skickligt fångat,
uttrycker bokens sens-moral från den
negativa sidan.
Slutligen kan nämnas, att boken icke
saknar en aktivistisk tendens i politisk
mening. Det tycks nämligen som om
författaren vore ense med den landsflyktige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
