Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fot. F, Flodin.
EMIL HILLBERG.
FRÅN STOCKHOLMS TEATRAR
Av CARL G. LAURIN
ET ÄR i alla fall en stor
skillnad på levande och konstgjorda
blommor, om man också i
1860-talets Paris tyckte, att de senare
voro ungefär lika bra och satte dem i
hidösa krimskramsvaser på salongens
mar-morcheminé. Då man närmar nässpetsen
till en dylik blomma, den må nu vara av
porslin eller av tyg, och med denna
tentakel upptäcker sitt misstag, riktigt känner
man hur förväntningsfullheten och
förtjusningen förflyktigas genom nästippen. Men
de hålla sig bra, dessa tygblommor. Det
är skillnad också på levande och
konstgjorda teaterpjäser. De senare hålla sig
ej så bra.
Familjen Benoiton av Victorien Sardou
gavs i Paris 1865 och 1866 i Stockholm,
och på båda ställena fick den mycket stor
publiksuccés. På det andliga området
tycker den stora allmänheten ofta mer om
surrogat än äkta vara. Det är ej bara
svårt att skilja äkta och oäkta antikviteter
eller noviteter. Många snälla och hyggliga
människor ha svårt att se, också då det
gäller dygd eller känsla, om det är äkta
eller oäkta vara de ha framför sig.
Liksom det tyska kramet i
25-öres-basarerna har gett mången en falsk
uppfattning av Tyskland, så har en viss sorts
fransk teater gett åtskilliga en felaktig tanke,
att det franska själslivet är till kvalitet och
värde lika med artiklarna i de ovannämnda
basarerna.
Nå men varför gav då Dramatiska
teatern Familjen Benoiton? Säkert därför,
att man tänkte, att skådespelet fått något
av ålderns patina eller åtminstone skulle
verka rörande gammalmodigt som mormors
första balklänning, och så naturligtvis att
det skulle ha sitt kulturhistoriska intresse.
Och det senare hade det även.
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
