Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Engelskt universitetsliv. Av Erik Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK BJÖRKMAN
sakligen åt juridik, i ett annat åt
naturvetenskap o. s. v.
’ Läsåret indelas i Cambridge i tre
terminer: i oktober—19 december (Mic"
kelsmässoterminen), 8 januari—27 mars
(fastlagsterminen), 18 april—24 juni
(påskterminen). Tiden för
fastlagstermi-nens slut och påskterminens början kan
dock variera allt efter påskens inträdande.
Ingen behöver emellertid vara
närvarande vid universitetet mer än 3/i av
varje termin eller sammanlagt ungefär
6 månader om året. Detta torde vara
icke blott behagligt för en del studenter
utan för några direkt nyttigt, nämligen
för de flitigaste, då det tämligen allmänt
säges, att ferierna äro den bästa arbetstiden.
I Oxford indelas läsåret i fyra
terminer med sammanlagt ungefär samma
längd som i Cambridge.
Den som önskar avlägga någon av
»the honours examinations», vanligen
kallade rätt och slätt »honours»
(examina med honnörsbetyg), har rätt att
anmäla sig därtill efter 2 års studier,
men måste hava avlagt den före tredje
årets, d. v. s. i Cambridge före den
nionde terminens slut. Sedan har han
icke några utsikter att erhålla någon
»hedersgrad». Man inser härav
nödvändigheten av att så fort som möjligt
absolvera »the little go».
Karakteristiskt för universitetens
konservatism är det förhållandet att
grekiska allt jämt är tvångsämne i denna
förberedande examen, förvisso en
förargelseklippa för mången, som önskar
att snart få börja sina egentliga studier.
Dock lara fordringarna i det gamla
Hellas’ språk vara ganska lindriga.
Den som icke lyckas erhålla
»hedersgrad», får nöja sig med vad man kallar
»general examination», såvida han kan
erhålla ens denna. Många uppgiva
redan tidigt tanken på examen och ägna
sig företrädesvis åt sport och nöjen. Om
de vilja stanna kvar de bestämda tre åren,
få de dock iakttaga en viss försiktighet och
ej allt för mycket forcera sina förlustelser.
Denna s. k. »general examination»
eftersträvas i allmänhet av dem, som ej
tilltro sig begåvning nog för den högre
graden eller som ej äro äregiriga nog
att eftersträva den. Den är en mera
slätstruken grad, på sätt och vis en
utvidgning av »the little go». Dock
berättigar den till titeln Bachelor of Arts.
Det är emellertid tydligt, att de flesta
anse sig böra eftersträva hedersgraden
— i Cambridge kallas den »Tripos», i
Oxford, då den omfattar humaniora, ofta
för »Greats» — vilken ju är
universitetsstudiernas huvudsakliga mål. Man
får ej söka vinna den mer än en gång.
Misslyckas man, får man nöja sig med
den lägre examen.
Däremot hindrar ingenting studenten
att avlägga flera dylika hedersgrader.
De som önska kvarstanna vid
universiteten som »fellows» — motsvarande
någorlunda våra docenter — taga vanligen
två »Tripos», stundom tre. Under
studierna för en sådan ny »Tripos» har
studenten rätt att vistas vid
universitetet längre än de eljes som maximum
föreskrivna tre åren. Ytterst få
studenter vistas dock där längre än fyra år.
»Överliggare» saknas i England.
Den som fått hedersbetyg i
matematiska ämnen kallas i Cambridge
»Wrang-ler», den som fått allra högsta betyget
»Senior W rangler». För dem som fått
lägsta betyget existerade sedan
gammalt ända tills för några år sedan en
spefull hedersbevisning, »the wooden spoon»,
en jättestor träsked utsirad med
mottagarens collegevapen och andra ornament.
Undervisningen meddelas dels på
universitetet av dess officiella lärare,
professorerna eller deras vikarier eller av
»readers» och »lecturers», dels i college
av dess särskilda lärare eller »tutors».
438
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
