Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Engelskt universitetsliv. Av Erik Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGELSKT UNIVERSITETSLIV
GRADUATES KLÄDDA I CAF AND GOWN.
och att fordringarna för inskrivning icke
äro överdrivet höga, kunna vi förstå, att
en nybliven Master of Arts från Oxford
eller Cambridge i allmänhet visst icke
kan göra anspråk på att gälla för vad
man kallar en lärd man. Studierna gå
i det stora hela ut på att fördjupa och
komplettera skolkunskaperna, vilka väl
i de flesta ämnen äro långt ifrån grundliga.
Den första examen, som skall
absol-veras, är den s. k. förberedande examen
eller som den i Cambridge kallas
»Pre-vious» eller »the little go», i Oxford
»Res-ponsions» eller »Smalls» — den avlägges
under den första studietiden och har till
uppgift att pröva vederbörandes
kunskaper i rena skolämnen såsom latin och
grekiska, den heliga skrift, matematik,
franska eller tyska.
Den som har någorlunda god
skolunderbyggnad kan avlägga denna
examen så godt som utan förberedelser;
t. o. m. i skolan kan ynglingen undergå
vissa examina, som helt eller delvis
fri-kalla honom från »the little go». Men
för ett stort antal tar den ett helt år.
Dock finnas de, som äro så
underlägsna i begåvning eller flit, att de
aldrig lyckas ens i att taga denna
förberedande examen. Dessa erhålla
följaktligen aldrig någon grad vid universitetet,
och många colleges tillåta icke dylika
underkända att stanna över en viss tid
utan tillhålla dem att antingen lämna
universitetet eller söka inträde vid något
annat college. Andra colleges äro
nämligen mindre stränga. Den som är
medveten om sin egen svaghet gör därför
klokt i att redan från början söka
inträde vid ett dylikt.
Härav kunna vi förstå, att de olika
colleges icke alla hava samma mål och
sedvänjor. I somliga arbetar man mer
än i andra, somliga lägga större vikt på
sporten, i vissa ägnar man sig med
förkärlek åt vissa studier, t. ex. i ett huvud-
437
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
