Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - En brevväxling med Carl Snoilsky. Av Hélène Welinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En brevväxling med Carl Snoilsky
sitt till. Hennes slut var likväl så
mycket mera smärtsamt överraskande,
som hennes sista roman, Fru Marianne,
visade en gryning till ett bättre, en
framgångsrik strävan till positivt
livsinnehåll. Jag vore Eder förbunden, om
Ni vid tillfälle ville låta mig veta något
om denna’ tragiska personlighet, vilken
Ni måhända sett och känt.
I Verner v. Heidenstam har omsider
en verklig poetisk original-talent
uppenbarat sig, om han än icke bragt det
längre än att med sanna och levande
färger måla Österlandet. Men här är
rik utveckling möjlig.
Min hustru sänder sin hjärtliga
hälsning till Herrskapet och med hälsning
till Herr Welinder, tecknar jag mig
Vänskapsfullt
C. Snoilsky.
Med detta sista brev slutar vår
regelbundna korrespondens. Ett par brev från
senare år äro av mera tillfällig natur. Den
växande barnskaran, ökade plikter av
allehanda slag hindrade mig från att fortsätta
med mina poetiska strävanden. Därtill
kom, att prof. Stern, som omnämnes i det
sist citerade brevet, åtog sig att översätta
och i bokform utgiva en hel samling av
Snoilskys dikter, vilket skedde 1891. Redan
i mitt allra första brev till skalden hade
jag yttrat, att det skulle glädja mig, om
någon annan, bättre kvalificerad än jag
och i stånd att odelat kunna ägna sig åt
uppgiften, en gång ville avlösa mig i mitt
arbete. Denna min önskan gick nu i
uppfyllelse.
Ännu ett minne dyker upp i min
hågkomst. En strålande septemberdag ute vid
Drottningholm. En villa på en liten höjd
midt i skogen, så inbäddad i granar, att
man knappt upptäckte den, förrän man
befann sig tätt invid. En röst som från
backens krön tillropade mig ett varmt
välkommen. Några timmars samvaro i denna
undangömda fristad, där greve Snoilsky
och hans familj tillbragte sommaren 1896.
Jag hade rest dit ut redan dagen förut,
men endast träffat dottern Elisabeth, en
täck bachfisch med faderns vackra bruna
ögon. Hon berättade, att föräldrarna voro
bjudna till taffeln på Drottningholms slott,
där kung Oskar just då uppehöll sig. Knappt
återkommen till staden fick jag en inbjudan
till lunch följande dag, och nu var jag där
och njöt av samma utsökta värdskap som
den gången i Dresden. Med nöje återsåg
jag även henne, hans »hjärtas egen dam».
Sonen Carl var inte hemma, han
exercerade som volontär på Ladugårdsgärdet,
men grevinnan visade mig med stolthet
ett vackert porträtt av honom. Länge sutto
vi på altanen, medan ett fint sommarregn,
uppfriskande efter middagens hetta, silade
ned mellan de täta granarna.
Jag kom att tänka på skaldens vackra
ungdomsdikt »Sommarregn», där han mot
sin vana ger uttryck åt sina intimaste
känslor. Av vårt samtal minns jag
tydligast hans varma, entusiastiska yttrande
om Helena Nyblom, hennes person och
skaldskap. Ännu alltjämt samma högsinta
drag hos den åldrande diktaren: den mest
okonstlade beundran för andra! Såsom
framgår ur hans brev, kunde han även
glädja sig åt en ny stjärna på poesiens
himmel — en stjärna av första ordningen
som Heidenstam — fastän dess glans
hotade att fördunkla hans egen.
Under detta besök hade jag dock
intrycket, att det låg ett visst vemod över
honom. I Dresden stod han på livets
middagshöjd; nu hade hans sol börjat dala,
och ett lidandets drag skymtade stundom
fram. Var det ett förebud till den tärande
sjukdom, som några år senare skulle lägga
honom i graven? var det en aning om
kommande tung sorg?
Året därpå utkom hans sista
diktsamling; det var —• som han själv säger —
»de sista dropparnas fall». Sedan
tystnade hans strängaspel, och hans farkost
gled sakta in
»i detta klara, evigt stilla hav,
där livets dyning lägger sig till vila».
361
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
