Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - "Ärans och hjältarnas språk" i U. S. A. Av Gösta Palin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Pa lin
spela den största rollen i de fall, då
man ordagrant översatt engelska
idiomatiska uttryck och på så sätt skapat
de mest språkvidriga konstruktioner.
Den första generationen emigranter,
som kom till Amerika, bibehöll likväl i
stort sett sitt modersmål tämligen väl.
De mera bildade höllo segare fast vid
sina fäders språk än de, som fått mindre
skolutbildning. De i Förenta Staterna
födda svenskarna däremot använde sig
rikligare av engelska ord och uttryck,
och under årtiondenas lopp har den
s. k. svensk-amerikanskan uppstått. Detta
av engelskan med avseende å ordförråd,
fraseologi och syntax högeligen
påverkade språk existerar ej blott i tal. Det
användes i de svensk-amerikanska
tidningarna, och på sista tiden har till och
med en litteratur börjat uppstå på
detta språk.
Detta sista är ett synnerligen
anmärkningsvärdt faktum. Anna Olson
(»Aina») har i svensk-amerikanska skisser
visat, hur nödvändigt det är att vid
skildrandet av svensk-amerikanska typer
låta deras eget språk komma till sin
rätt. En annan svensk-amerikansk
författare är G. N. Malm, vilken tidigt
gjorde sig känd genom författandet av
den på svensk-amerikanska skrivna
romanen »Charli Johnson». En av honom
i fjol utgiven fyraktare med titeln
»Härute», som för någon tid sedan föll i
mina händer, gav mig den egentliga
anledningen att med föreliggande rader
fästa uppmärksamheten på den
egendomliga avart av svenskan, som är stadd
i utveckling i Amerika.
Jag övergår efter dessa allmänna
anmärkningar om de språkliga
förhållandena i Amerika och speciellt om
svenskans ställning därute till att med
några belysande exempel, hämtade ur
Malms sistnämnda bok, illustrera
svenskamerikanskan.
Jag förbigår i stort sett sådana ord,
som de säregna amerikanska
förhållandena påtrugat svenskan, och ingår direkt
på ord, som utan att äga något
existensberättigande a priori likväl kommit att
spela en betydande roll i
svensk-amerikanens språk.
Låt oss alltså se till vad »Härute»
kan bjuda på i detta avseende!
Synnerligen ofta möter oss ordet
kresi, vilket naturligtvis är engelskans
crazy, tokig. Här några exempel: »Di
här välsignade atmåbilera gör mej
blankt kresi». »Ja tror I ä blankt kresia*.
Ett annat adjektiv, som man möter pä
nästan varannan rad, är najs, engelskans
nice, snäll, hygglig, trevlig o. s. v. T. ex.
»Ah, så naj st, att pastor Hallner kom,
när man har lite i ordning». »Han såg
ut te vara en riktig naj ser kar». »Jo, de
å najsai>. »Du ska inte vara så der
baki, Anderson, de ä ju så najsan.
Andra adjektiv äro klir (eng. clear, klar;
ren om vinst), redi (eng. ready, färdig),
änxiös (eng. anxious, ängslig) o. s. v.
»Farmen är min — å klir’i. han.» »När
jag blir redi te lisa (eng. lease,
utarrendera), så säjer ja ifrå själv». »Albert
var liksom änxiös, att kanske dendär
Sishår lurar honom.» (Sishår = eng.
sea, sjö + eng. shore, strand >
Sjöstrand! !).
Av substantiv möter man ofta står
(eng. store, förråd; i den amerikanska
engelskan lika med bod, butik). Ex.
»Va du inne i ståret, så du fick de
letest nus» (eng. the latest news, de
färskaste nyheterna). Andra äro mår gets
(eng. mortgage, hypotek, inteckning),
tjens (eng. chance, tur, utsikt), köntritt
(eng. country, land) etc. Några
exempel torde lämpligen anföras för att
närmare belysa dessa ords användning. »A
så ga ja mårgets, å så satt ja fast.»
»När morgetsen va du (eng. due, förfallen
till betalning), så va de glaa te sätta
478
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
