Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - "Ärans och hjältarnas språk" i U. S. A. Av Gösta Palin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Årans och hjältarnas språk" i U. S. A.
om en.» »Ä dä nån tjens för honom?»
»Dä inte fritt, utan dä blir månattenes
(eng. monotonous, entonig, enformig)
för oss lite var här ute på köntritt.» Ett
substantiv, som är högst egendomligt
är karsen, använt speciellt i
sammansättningen stritkarsen, vårt spårvagn.
Detta lär enligt en av V. Berger i Röck
Island, 111. 1912 utgiven liten bok om
svensk-amerikanskan få förklaras så, att
man till pluralformen av car, spårvagn,
alltså formen cars, lagt den svenska
bestämda slutartikeln. T. ex. »...stå å
hänga som en maskstungen äpplekart i
en lärtamp på stritkarsen ...»
De engelsk-svenska verben äro
synnerligen talrika i svensk-amerikanens
språk. I stället för ’bry sig om’
använder han sig av ordet ’kära’ (eng.
care, bekymra sig), t. ex. »Alleright,
ålleright, ja kärar inte, men dä synn
om flecka.» »Men som ja säjer, ja
kärar inte ett tal» (jmf. eng. not at ali).
Andra ytterst vanliga verb äro exajta,
lisa, bita, sajna och jus a, lisa, insulta
och pappa etc. Exempel kunna anföras
i mängd på dessa ords användning. »Ho
tror fäll inte ja såg hur exajtad ho blev.»
»De ä ju exajlade lite te mans.» Jmf.
engelskans excite, uppegga! »Jo, att Jan
aldrig mer, så Fred hör det, bryr mej
för honom — tisar mej eller honom».
»A så kommer de å tisar mä penga».
Eng. tease, reta. »Men nu ska jag
bita dej i Tennis». »Ja, inte blir då
ruggen (eng. rug, matta) biten på detta
häringa viset, inte». Jmf. eng. beat, slå!
»Dä kan inte ske utan att ja sajnar
mä». Engelskans sign, underteckna,
skimrar här igenom. »Vanlitt bonnvett
ä dä. Dä ha vi fått lite hvar, fast dä
inte ä många som har vett te jusal».
Eng. use, begagna. »Man kan ju lisa
ännika» (eng. anyhow, i vad fall som
helst). »En kan inte insultan, så mycke
ser ja». I de två sista meningarna
föreligga de engelska verben lease,
utarrendera, och insult, förolämpa. Verbet
pappa är högst kuriöst. Det
förekommer i synnerhet tillsammans med
substantivet pappkarn. De motsvarande
engelska orden äro pop och popcorn.
Popcorn är ett slags rostad majs. Pop
betyder smälla, klatscha och i överförd
betydelse i uttrycket to pop popcorn
rosta. Sistnämnda uttryck har enligt
John Bartletts Dictionary of americanisms
uppstått på grund av de knallika ljud,
som åtfölja majskornens söndersprickande
vid rostningen. T. ex. »Mrs. Anderson
ska pappa pappkarn, säjer Jan, om vi
kommer, och steka äpplen.»
Åtskilliga andra exempel av samma
slag som de ovanstående skulle kunna
anföras, men det skulle föra för långt.
Det kunde kanske även vara av intresse
att påpeka egendomligheter i ordens
transskribering och att sålunda uppvisa
för den amerikanska engelskan
karaktäristiska drag, som helt naturligt
återspeglas i de svensk-engelska orden, men
jag avstår därifrån, då detta dels på
sätt och vis faller utom ramen för denna
artikel, dels näppeligen torde påräkna
intresse annat än hos fackmän.
Jag övergår i stället till att andraga
en del exempel, som visa hur
anglicismer av olika slag influerat på vårt språk
i Amerika.
På första sidan i boken möter oss
en sådan mening som denna: »Vi ska
bara skrifva ett bref eller ett pari>.
Bakom denna konstruktion döljer sig
naturligtvis . . . one letter or two. Andra
dylika hybrida språkbildningar äro: »Jag
har alltid lyckats kasta en glimt i den
andres kort» (jmf. engelskans ’to east a
glance at’). »Hvilka drömmar vi drömde
och hvilka planer vi lade» (eng. ’to lay
plans’). På tal om hemlandet säger en
av dramats huvudpersoner: »Ni vet nog
själf, hvad det vill säga att byta om
479
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
