- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugunionde årgången. 1920 /
517

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - En Jenny Lind-studie. Av Lotten Dahlgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En Jenny Lin d-s t ti die

Jenny Lind. Kopparstick av Hermann Sag ert efter
oljemålning av Eduard Magnus (i8‡6).
I Nationalgalleriet i Berlin.

Die Lind är ett sånggeni, skriver Clara
Schumann, vars like världen blott sällan
skådat. Från första ögonblicket verkar hennes
apparation högst intagande; hennes ansikte,
utan att i egentlig mening kallas vackert, synes
så emedan det underbara uttrycket i hennes
ögon ger det liv. Hennes sång kommer från
djupet av hennes själ, intet effektsökeri, ingen
passion som griper åhöraren med en snart
försvinnande glöd, men hur oemotståndligt
tränger den ej till ens innersta. Det är en
vemodsfull timbre i hennes röst som, antingen man
vill det eller ej, rör en till tårar. Jenny Lind
kan väl i förstone synas kall, men hon är långt
ifrån detta, det beror blott av den stora
enkelheten i hennes sångkonst. Man hör inga strup-

ljud, intet vibrerande, med ett ord inga olater.
Hennes koloratur är det mest fulländade jag
någonsin hört; rösten, ehuru icke stor, kan
säkert tränga igenom även i de största rum.
Ja, allt hos henne är själ.

I förmiddags, fortsätter fru Schumann,
besökte Jenny Lind oss till en liten
sångrepe-tion. Hon sjöng en hel mängd av Roberts
sånger. Och hur hon sjöng dem! Med vilken
sanning, med vilken innerlighet och enkelhet!
Hon sjöng »Marienwürmchens,
»Frühlingsglau-be», som hon ej kände förut, ur nothäftet
direkte från bladet. Det blev oförgätligt. Vilket
härligt, gudabenådat väsen är hon icke, vilken
ren, äkta konstnärssjäl! Hur uppfriskande
verkar ej allt vad hon säger, hur förstår hon ej

517

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:57:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1920/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free