Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Tre dikter. Av Arvid Mörne - Dagranden - Eken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRE DIKTER
Av A R VID M ORNE
Dagranden
Se hur det gryr över slätten i österled!
Ännu ett skimrande smycke i dagarnes ked!
Ännu en låt på den leende sommarens sträng!
Se hur det glimmar och strimmar i daggen på äng!
Hör hur det jublar i dungar och spelar i snår:
hymnen till solen, densamma i tusende år,
sjungen, förklungen och tonande ständigt på nytt,
när ur den doftande natten en morgon har grytt!
Ja, över slätterna ätterna vandra förbi:
blommornas släkter, förgänglighetsvigda som vi,
ekar och lindar med vindar i kronornas hav,
tuvornas krypande mossa och stenarnas lav.
Vandrare alla, engång de av ödet nås,
trotsa dess isvind som vi, i dess natt förgås,
jubla som vi mot den gyllene stunden, som bär
dagen i skötet och lyckan åt allt som är.
Eken
I
De släcktes en för en:
junistjärnorna i öde höjder,
lysmasklågorna vid gömda stigen.
Tyst var rymden, stum var skogen
i den nya dagens första, gråa ljus.
Och den höga ekens vida krona
välvde sig i denna svaga gråning
som ett efterblivet, gåtfullt mörker,
som en nattens borg, en värld i världen.
Ord och Bild, 30:e årg. Q_
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
