Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Sägnen om »Lycksalighetens ö» bakom Atterboms sagospel. Av Fredrik Vetterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sägnen om »Ly cksalig hete ns ö
HISTOIRE
dhypolite,
COMTE DE DUG LAS.
S ECO ND E PAR TIE.
Suivant la Copie impriwce
A PARIS,
Chez CLAUDE BARBIN,
M DC LXXXX.
poesien, Horatius i en epistel till
Maecenas, Ovidius i Metamorfoserna och i
sina kalendariska »Fasti», Vergilius i
Georgica, Statius i Thebais — för att
taga några exempel — skildra Zefyr som
vårvind, och Plinius berättar, att han på
latin kallades Favonius — ett känt
vår-kväde av Horatius visar det ock
(Solvi-tur acris hiems etc.). Men
personifikationen togo romarna knappt på allvar.
Det latinska diktverk, som därvidlag
gör undantag och som måhända givit
ännu mer popularitet än något annat åt
Zefyrfantasien, är den älskvärda sagan
om Amor och Psyke, inlagd av
Apu-leius i hans kuriösa Elva böcker för-
vandlingar. Alldeles som fru d’Aulnoy
ett och ett halvt årtusende senare stack
in en bearbetad folksaga i sin
Hypolite-roman, har Apuleius gjort något
liknande i sin berättelse, och hans
Psykesaga märks direkt i sagan om
lycksa-lighetsön. Ty icke nog med att
Psykesagan allmänt-suggestivt framhåller
»mi-tis aura molliter spirantis Zephyri», då
Zefyr lent och varsamt bär Psyke till
Amor ■— själva denna Zefyrs färd med
Psyke på sina armar omtalas av fru
d’Aulnoy, av den svenska folkboken och
slutligen av Atterbom. Hur populär den
för övrigt blev ned genom tiderna
synes bland annat därav, att Rafael och
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
