Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - En utflykt till Nirvâna. Av C. G. Taube
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bärstol.
En utflykt till Nirvana
Av C. G. Ta ub e
ET TORDE VARA en rätt
i allmänt utbredd åsikt att
’ kineserna ej vårda sig om
sina gamla religioner, att
templen äro förfallna, att prästerna äro
okunniga tiggare, som endast ockra på
folkets vidskepelse, o. s. v.
Observationen är utan tvivel till
största delen sann, men det var desto
intressantare att för en gångs skull få
se ett tempel, som »levde», där den
gamla kulten vidmakthölls i alla dess
former, och där prästerna hade god
kännedom om sin lära. Att det intryck
jag fick av det hela blev så
överväldigande starkt berodde väl i någon mån
på den härliga naturen och det vackra
vädret. En skildring av det måste
därför bli skäligen färglös, men jag skall
dock försöka meddela något av allt det
underbara jag såg och hörde i Tan chë
Sze — ekarnas kloster.
Nord-Kina i september! Det finns
väl få ställen på jorden med ett härligare
klimat. Sommarvärmen är slut,
regntiden är över, och vinterstormarna dröja
ännu en tid. Dag efter dag går solen
upp på en absolut molnfri himmel utan
att temperaturen på något sätt blir
besvärande. När det då till på köpet är
fullmåne, så bli nätterna rent underbara.
För flera tusen år sedan fanns det en
kejsare i Peking, som såg den stora
skönheten i den åttonde fullmånen, och
han befallde att den dagen hädanefter
alltid skulle firas med glädje. Och den
firas än i dag i hela Kina, ehuru republiken
officiellt räknar året efter solen, som vi.
270"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
