- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioförsta årgången. 1922 /
343

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Den gammalkristna basilikans uppkomst. Av Bengt Thordeman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den gammalkristna basilikans uppkomst





______

IQ»

KO)’

B Z

7 2 3 4 5 6 7 3 9 10 Meter

Mithræum i H e dde r nhe im. Plan och sektion.

\ i

fe

lllSISi

c

på korets plats; på gränsen mellan detta
och atriet ett bord, som i senare tider
ersatt härden, och som därigenom fått
en särskild religiös helgd, just där
altaret är beläget; å ömse sidor om detta
alæ, tvärskeppet. Aven i
uppbyggnaden ser Dehio ett sammanhang med
atriet; ljustillförseln har här som i
basilikan kommit uppifrån. Vid en
fullständig övertäckning måste därför
basilikasystemet givit sig självt, och det högre
mittskeppet i basilikan är helt enkelt
ett minne av det öppna compluviet. Det
under äldre tider framträdande bristande
intresset för basilikans ytterarkitektur
får också härigenom sin naturliga
förklaring genom atriets ursprungligen
inbyggda läge.

På senare tiden har i Rom framgräfts
en kyrka, som synes ge ett
utomordentligt starkt stöd åt denna Dehios teori,
nämligen S. Maria Antiqua invid Forum
omedelbart nedanför Palatinen. Här har en
atriumanläggning nästan fullständigt på så
sätt som nyss antyddes förändrats till en
kristen kyrka, sannolikt omkring år 400.

Enligt denna framställning kommer
man sålunda till raka motsatsen mot
Zestermanns teori. I stället för att vara
en efter kultens fordringar fritt konstruerad
typ, skulle basilikan framgått ur en
gammal bostadsform, som påtvingat kulten
vissa former efter sin disposition. Teorien
är ju bestickande i sin enkelhet och i sin
förmåga att lätt och lekande lösa varje
detalj av problemet. Och likväl torde den
vara mera verklighetsfrämmande än någon
av deteorierjagidetföregåendebehandlat.

Det förhåller sig nämligen så, att det
romerska huset enligt nyare forskningar
sannolikt icke är ett hus i vanlig mening
utan en husgruppering kring en öppen
gård, atriet, som så småningom blivit
delvis övertäckt och under inflytande
av den grekiska peristylen på sina håll
försetts med kolonner. Även om atriet i
enstaka fall fått helt sluten taktäckning,
så är det likafullt en övertäckt gård,
och dess begränsningsmurar ha sitt
konstruktivt organiska sammanhang med de
kringliggande rummen. Tager man bort
dessa rum, återstår en gård utan begrän-

343

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:58:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1922/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free