Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Den gammalkristna basilikans uppkomst. Av Bengt Thordeman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bengt ,Th ordeman
Mithræum. Interiör.
sande hus, ett intet, i varje fall inte ett
hus. Det är enligt min uppfattning en
rent teoretisk konstruktion att vilja
avskilja dessa rum men att lata deras inre
begränsningsmurar kvarstå som ett slags
negativt avtryck av gårdsanläggningen.
Att basilikans högre mittskepp skulle
utgöra ett minne av atriets öppna
mittrum kan ju sägas som en lustig bild,
men icke som argument i en vetenskaplig
bevisföring. Vidare ha atriets kolonner
samma uppställning som i torgbasilikan
och ha alltså givit rummet samma
centraliserande intryck som där, vilket
ytterligare måste markerats av impluviet,
som f. ö. icke spårlöst kan ha försvunnit.
Tablinum kan dessutom icke ha utgjort
förebilden till den halvrunda absiden.
Vad beträffar det argument, som synes
ligga i S. Maria Antiqua, så är det ju
klart att sådana fall lätt nog kunnat
uppstå då man ändrat ett atriumhus till
en kyrka av tillfälligtvis likartad, redan
fixerad typ, varvid man naturligtvis så
vitt möjligt sökte använda den gamla
dispositionen. Och att i detta bestämda
fall basilikatypen redan var utbildad
framgår av dateringen till omkr. 400, som i
varje fall icke är för sen.
Dehios teori förutsätter slutligen, att
gudstjänsten regelbundet förrättats i
atriet. Detta torde dock av många skäl
icke varit fallet. Stadshusen i
millionstaden Rom — som ju här närmast
kommer i fråga — voro av helt annan
karaktär än i det lilla Pompeji, lika eller
t. o. m. mera ojämförbara än
genomsnittshusen i Stockholm och enfamiljshusen i
t. ex. Saltsjöbaden eller Djursholm.
Huvudparten av husen i Rom -— minst
96 % — voro hyreskaserner, s. k. insulæ,
tämligen likartade med de moderna
storstadshusen och uppförda i ända till sju
våningar. Betecknande är att vid
utgrävningarna i Ostia, som bör ha haft en
med Rom likartad bebyggelse, bland
idel insulæ endast ett enda pompejanskt
hus anträffats.
Då de kristna, att döma av de äldsta
församlingskyrkornas läge, voro talrikast
just i de stadsdelar, där de flesta insulæ
funnos, var det i dylika hus som
gudstjänsterna avhöllos, och man har även
litterära uppgifter, som antyda att
gudstjänsterna firades i de övre våningarna,
vilket är naturligt, då bottenvåningen
vanligen upptogs av butiker och dylika
lokaliteter. Även finnas flera exempel på
344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
