Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Tre stora romanförfattare och några personliga reflexioner. Av John Galsworthy. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre. stora r o manf o rf at tar e
om ämnesvalet. För mig är
Maupas-sants temperament tydligt skönjbart i
hans verk, men det visas aldrig direkt;
det är kanske mest nära att frambryta
i det ironiska mästerstycket »Boule de
suif», där hans vämjelse vid tarvlighet
och hycklad dygd och hans sympati för
den förkastade nästan öppet framställas.
Både Turgenjev och Maupassant voro
mästare i den medellånga berättelsens
form. Den är givet den mest
fängslande av alla former för prosalitteratur;
ty i detta berättelseformat kommer
prosaförfattaren närmast skalden,
målaren, musikern. Där finns plats att
utveckla en karaktär, men icke tillräckligt
mycket plats att utveckla den på
atmosfärens bekostnad. Skildringen stiger,
sväller ut och avslutas liksom en sats i
en symfoni. Och dock har den som
konstform blivit tämligen sparsamt
anlitad. Merimées »Carmen», Flauberts
»Cæur simple» och »St. Julien
1’hospi-talier»,Turgenjevs »Vårströmmar»,
»Steppens kung Lear», »Acia» och »Min
första kärlek»; Maupassants »Yvette»,
»Boule de suif», »Maison Tellier», Henry
James’ »Madonna of the future» ; Joseph
Conrads »Youth», »Heart of darkness»
och »Typhoon», dessa komma mig i
tankarna som överlägsna exempel på denna
konstform. Ända tills helt nyligen
användes den alltid så att säga dramatiskt,
d. v. s. följde det mänskliga livets
ur-lagar, födelse, tillväxt, död — gick i
crescendo till ett bestämt slut med en
central mening eller moral — liksom
jag själv begagnade denna form i »A
stoic», »The äpple tree» eller »Indian
summer of a Forsyte». Maupassant står
som mästaren i denna dramatiska
metod, som på senare år mött en trotsig
utmaning i ryssen Tjechovs skrivsätt —
i parentes sagt är jag också en stor
41 t
G uy de Maupassant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
