Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Goethe och Tolstoi. Av Thomas Mann. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig vara ett lika förfelat som storartat
experiment, och att Ryssland åter vänder
sitt ansikte mot öster?
Den som vill föreställa sig att den
stackars tsar Nikolai föll för den
europeiska framstegsidén, begår ett
väsentligt misstag. I honom mördades Peter
den store, och hans fall banade icke
folket väg mot Europa, utan tryggade
dess hemväg mot Asien.
I nära andligt sammanhang med
Tolstois asiatism står hans böjelse för
anarkism, hans öppet tillkännagivna tro på
den anarkiska principen som enda
förnuftig grundval för mänskligt samliv,
hans läromening att absolut frihet gör
all disciplin onödig — denna åsikt som
pedagogiskt tar sig uttryck i förslaget
att »släppa ut alla barnen ur bänkarna»
och lösa dem från varje tryckande
pliktföreställning. Detta talesätt att släppa
ut barnen ur bänkarna är i sin
muntrande åskådlighet en riktig symbol för
Tolstois samhälleligt-politiska, eller
fastmera hans anarkiskt antipolitiska
åskådningssätt över huvud, varåt han mest
pregnant givit uttryck i sitt berömda
brev till tsar Alexander III, vilkens
fader blev mördad den 1 mars 1881 och
vilken Tolstoi genom detta brev ville
förmå att benåda mördarna. Tolstoi
klarlägger där för kejsaren i ord så
bevekande att man nästan måste förvåna
sig över deras förfelade verkan, att de
båda politiska medel, som man hittills
hade begagnat sig av gent emot den
kring sig frätande politiska sjukdomen,
nämligen i första hand våld och terror, i
andra liberalism, konstitution, parlament,
hade definitivt bevisat sig vara
overksamma. Men det funnes ännu ett tredje
medel, som icke vore av politisk natur
och som åtminstone hade det företrädet
att det ännu aldrig blivit prövat. Det
bestod i att uppfylla den gudomliga
viljan utan varje hänsyn och statsklok
inskränkning, alltså i kärlek, förlåtelse,
umgällande av ont med gott, i mildhet,
i att icke motstå det onda, i frihet...
Med ett ord, Tolstoi råder till att »släppa
alla barnen ur bänkarna», han råder till
anarki — detta ord icke brukat som
skymford, utan rent sakligt, i betydelsen
av en bestämd social och pegagogisk
läkemetod.
Det är psykologiskt synnerligen
märkligt att se hurusom i denna den store
ryssens anarkiska grundlära hans
asiatism — vilken å sin sida redan är en
blandning av olikartade själsliga
beståndsdelar, av orientalisk passivitet, religiös
qvietism och en obestridlig dragning åt
sarmatisk vildhet — ingår förbindelse
med drag av västeuropeisk
revolutionsanda, med pedagogisk-politiska idéer från
Rousseau och hans lärjunge Pestalozzi,
hos vilka ävenledes detta element av
vildhet, återgång till naturens urtillstånd,
kort sagt det anarkiska elementet är
levande i annan gestalt och färgning.
Nu skulle man tro att detta grunddrag
av urmänsklig vildhet alltid måste varit
fjärran från en genomgående kulturellt
intresserad ande som Goethes. Goethe
hatade och föraktade hela den asiatiska
andan, därom råder intet tvivel. Hans
för många anstötliga hållning vid tiden
för befrielsekriget berodde väsentligen
på denna motvilja. »Det är sant», sade
han 1813, »fransmän ser jag icke mer
och icke mer italienare, men i stället ser
jag kosacker, baschkirer, kroater,
magyarer, kassuber, samländare, bruna och
andra husarer». Förbundet med
Ryssland, Tysklands avhängighet av
Ryssland var honom djupt emot; vid sin
första beröring med östern, med slavisk
nationalitet bara, vid sin
nordschlesisk-polska resa hade han känt sig »långt
borta från bildade människor»;
humaniteten hos Iphigenias diktare
sympatiserade ursäktligt nog med västerlandets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
