Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Idéströmningar inom den moderna engelska litteraturen. Av Stephen McKenna. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idéströmningar inom den engelska litter attir en
dogmen att den engelska litteraturens
genius icke kunde frambringa några
författare av korta noveller, och vid
sekelskiftet voro dessa experiment i en ny
konstform, inspirerade uppifrån genom
inflytande av Anatole France och
Maupassant och främjade nedifrån genom
billigt tryck, billigt papper och billiga
illustrationer, så dominerande att det en
tid såg ut som om den engelska
prosadiktningens framtid skulle ligga i
månadstidskrifterna.
Det har sagts att den nya, mera
okonstlade läsekretsen, vars behov nu
skulle tillfredsställas, av litteraturen
fordrade något som var den mindre
främmande än Disraelis satirer över en
gången tids politiska maskineri eller
Thackerays satirer över ej längre
existerande sociala förhållanden; George
Meredith skrev under senare hälften av
sitt liv allt mera för de utvalda; Thomas
Hardy föreföll dem, som voro födda och
växte upp i städer, avlägsen från
vardagslivet. Någon måste giva
bourgeoisien någonting som den kunde förstå
och pröva från sin egen erfarenhet eller
också någonting så fjärran från ali
tänkbar erfarenhet, att bourgeoisien flyttades
utanför sina egna gränser. Det är helt
visst icke ett blint sammanträffande,
det är helt visst en lag lika bindande
inom konsten som inom ekonomien, den
lag som bjuder tillgång och efterfrågan
att mötas; vilket förklarar att
bourgeoisiens krav på det välkända eller det
alldeles okända tillfredsställdes genom en
ofantlig produktion av bådadera. Slutet
av nittonde århundradet är den period
då medelklassen å ena sidan fick
skildringar ur medelklassens liv sådana de
gåvos av George Gissing, H. G. Wells
och Arnold Bennett; det är också den
period då medelklassens prosaiska och
enformiga liv gjordes rikt och
förskönades av Stevensons romantik, Rider
Haggards äventyrsromaner, Conan Doyles
mörka och hemlighetsfulla historier om
brott och upptäckt och Rudyard
Kiplings outtömliga berättelser om soldater
och maskinister, om livet i barackerna
och livet på de indiska kullarna, om
Newfoundlands fisklägen och den indiska
djungeln. Att döma av dessa
författares produktion tycktes den victorianska
traditionen inom skönlitteraturen, aldrig
synlig på en sida eller i en rad i något
av deras efterföljares verk, hava legat i
dödsryckningarna på nittiotalet och vara
borta då den gamla drottningen dog.
Då det tjugonde århundradets unga
författare vände den victorianska
traditionen ryggen, var det alltså icke
därför att de föraktade den eller
förtvivlade om att kunna fortsätta den, utan
därför att den ej längre var i harmoni
med en ny tids anda. Om jag rätt har
tolkat den engelska läsekretsens
önskningar och i stora drag kunnat skissera
författarnas strävan att tillfredsställa
dessa önskningar, skulle vi alltså väntat
att Englands romanförfattare, ända tills
världskriget kom och ändrade alla
riktlinjer och avbröt alla traditioner, skulle
vandrat vidare på de vägar jag antytt
och givit en ytligt uppfostrad och
väsentligen naiv allmänhet enkla och
välbekanta tavlor ur dess egen tillvaro eller
också underliga och färgstarka
skildringar ur ett exotiskt liv. Har detta
inträffat? Vi skola se att så icke är
fallet. Vi veta att Arnold Bennett har
skildrat anspråkslösa existenser i »The
old wives’ tale», »Clayhanger», »Hilda
Lessways» och andra, liksom H. G.
Wells gjort i »Love and Mr. Lewisham»,
»Kipps» och »Mr. Polly»; vi veta att
Kipling har öst exotisk romantik ur
Kims vandringar på den stora indiska
landsvägen och ur sin M’Andrews i
lastångarens maskinrum, liksom Joseph
Conrad från Ostindiens hav och öar,
585
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
