Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Idéströmningar inom den moderna engelska litteraturen. Av Stephen McKenna. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S t ep he n Mc Ke nna
papper och tryckning sjönko i pris,
översvämmades bokmarknaden med nya
upplagor av böcker, vilka hittills varit
oåtkomliga och till vilka förlagsrätten
hade upphört eller snart skulle upphöra.
Vid slutet av nittonde århundradet hade
en var, som hade råd att ge ut ett par
shillings på böcker, till sitt förfogande
de arbeten av Darwin, Mill, Huxley,
Carlyle, Ruskin och ett dussin till, som
hade gestaltat eller revolutionerat
engelskt tänkande vid mitten av drottning
Victorias regeringstid. Efter detta blev
det svårt att med något anspråk på
originalitet behandla ett politiskt, socialt,
ekonomiskt eller religiöst problem, vilket ,
efter vad den nya läsande publiken
själv kunde iakttaga, hade blivit
uttrös-kat och kanske löst en generation
tidigare. Författaren till ett drama eller
en roman fick söka sig ett ämne som
var mindre utslitet.
Men just när de billiga upplagorna
av äldre böcker avvunno den nyskolade
läsaren en bestämd förklaring att de
gamla problemen icke längre intresserade
honom, kompenserades författaren på
ett lyckligt sätt genom en hel skörd
nya problem, samlade på hittills icke
odlade fält. Det var vid slutet av
nittonde och början av tjugonde
århundradet som England övergav sin förnäma
avskildhet på litteraturens område: under
dessa år blev det genom en bred och
oförstörbar bro sammanbundet med den
kontinentala tankevärlden, och
översättningar av Ibsen och Björnson, av Tolstoi,
Turgenjev och Dostojevski, av Rolland,
Zola och Anatole France, av Maeterlinck,
av Schopenhauer och Nietzsche — för
att blott nämna några få — bröto
hastigt och för alltid ned det engelska
dik-tandets och något senare även det
engelska läsandets isolering. Vid tiden för
drottning Victorias död var det nog
jämförelsevis få engelska personer som
voro väl bekanta med Ibsens och
Nietzsches arbeten; när kung Edward
dog, nio år senare, kunde ingen med
anspråk på att vara bildad ha undgått
att märka Nietzsches och Ibsens
inflytande på författare som Samuel Butler
och Bernard Shaw. De sista tjugo årens
intellektuella emancipation skulle på ett
roande sätt kunna grafiskt framställas
genom att visa de ämnen som voro
förbjudna det ena året och tillåtna det
nästa. Jag har redan talat om »Tanquerays
andra hustru», en gång djärv, nu blott
konstgjord; vi se nu att pjesen och
romanen ha trängt in i läkarens
mottagningsrum, fängelset, hospitalet; religion,
politik, fri kärlek, ärftliga sjukdomar
äro blott några få exempel på ämnen,
som ocensurerade kunna avhandlas.
Detta uppror mot victorianismens
begränsning i valet av stoff åtföljdes av
ett uppror i valet av behandlingssätt.
Dä den läsande allmänheten icke längre
utgjordes av blott en sysslolös klass
fingo böckerna en längd och en form
vilka gjorde dem välkomna för dem
som läsa några få minuter i tåg och
spårvagnar på väg till arbetet eller en
timme på kvällen efter en tröttsam dag.
Romanen i tre delar, som såldes för en
och en halv guinea, var ingenting för
dem som blott kunde undvara en och
annan shilling till böcker och som icke
önskade bli betungade med en enda
roman, som skulle ta dem tre månader att
läsa. Och allteftersom läsning blev en
alltmer demokratisk sysselsättning var
ej heller den nya demokratiska
läsekretsen så djupt intresserad av aristokratiens
sociala och politiska liv eller av den
satiriska framställningen av detta liv,
som Disraelis och Thackerays läsare
hade varit. Under det sista dussintalet
år av Victorias regering hade Robert
Louis Stevenson och Rudyard Kipling
gått i spetsen för ett hemligt avfall från
5’M
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
