Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Idéströmningar inom den moderna engelska litteraturen. Av Stephen McKenna. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stephen McKenna
politiska frigörelse, lade åsido sina olösta
moralproblem och började reflektera över
hur detta krig hade blivit möjligt.
Allteftersom var dag som gick av kriget
gjorde kontrasten mot det föregående
allt grellare, började de komponera
tavlor i tre panneauer med världen i
fredstid, världen i krig och i den tredje ett
frågetecken eller en slöja som dolde
framtiden. Av sådana framställningar
är den första, den största och mest
kända Wells’ »Mr. Britling sees it
through», men deras antal är legio, och
listan är ännu icke avslutad. I större
eller mindre utsträckning äro alla dessa
böcker autobiografier, och självbiografi
är en stor frestelse för varje
romanförfattare. Efter den första skörden kom
en andra, också självbiografisk, men
denna söker icke tolka kriget eller
beskriva hur det hade kommit till utbrott,
utan skildrar den oväntade roll som
författaren hade spelat däri.
Ett resultat av kriget, som redan haft
sin verkan på litteraturen och säkert
skall fä en ännu större verkan i
framtiden, är att det plötsligt och
överraskande utvidgade icke blott deras
erfarenhet som inträdde i armén utan även
deras som stannade i England. Det
finns knappast en enda författare som
icke, oberoende av ålder och krafter,
kastade sig in i något offentligt arbete;
och den andra skörden av krigsböcker
giver dessa författares erfarenheter, mäns
och kvinnors, vilka försökte få fotfäste
i en ny och främmande värld. För att
blott nämna ett exempel har Gilbert
Frankau i »Peter Jackson, cigar merchant»
icke blott målat några av de bästa
tavlorna från själva kampen utan har också
givit den mest trovärdiga skildring av
en räcka erfarenheter, ytterst intressanta
för en nation otränad för kriget, en
vanlig fredlig affärsmans erfarenheter, en
man med hustru och ett trevligt hem,
som icke väntade kriget och icke önskar
krig, som låter de unga ogifta männen
utan förpliktelser ta bördan på sina
axlar, tills det går upp för honom att
kriget är något vida större än han tänkt
sig, som kommer till armén som en något
generad civil och snabbt utvecklar en
affärsmans hela otålighet över den
obegripliga och ineffektiva rutinen i ett
krigsdepartement, vilket var rekryterat
för att sköta två eller tre hundra tusen
man snarare än fyra eller fem millioner;
som blir en präktig soldat nästan till
sin egen häpnad och sedan beskriver
kriget med den upprörda känslighet som
är naturlig hos en man varken genom
börd eller träning van vid dödande i
stor skala.
En tredje skörd krigsromaner kom
då författarna hade tillfredsställt sitt
behov av att beskriva övergången från fred
till krig och då det nya i deras
erfarenheter av krigsarbete hade börjat bli
gammalt och vant. Allt eftersom de blevo
förtrogna med det dagliga livet i en
värld i kamp, blev deras författarskap
mera frigjort och objektivt; de läto sin
egen psykologi vila sig och försökte
sätta sig in i och ge uttryck åt den
kollektiva psykologien inom det avsnitt
av livet i England eller vid fronten där
de levde. Till denna klass hör Arnold
Bennetts »The pretty lady», som
skildrar vissa Londonscener under krigets
kanske mest neurotiska period; men den
tredje skörden är mindre än den första
eller andra, därför att kriget dag för dag
drog allt flera författare bort från
skrivbordet; några voro redan stupade, andra
voro under vapen, åter andra föreläste
i utlandet eller arbetade i
regeringsdepartementen hemma i England.
Men om krigslitteraturens riktlinier
äro lätta att följa, är det däremot
ingalunda lika lätt att säga hur många av
de talrika krigsböckerna som förtjäna att
594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
