- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioförsta årgången. 1922 /
616

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Den nya tyska regikonsten. Av Carl David Marcus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Carl David Mar c u s

Stormen. Första akten.
Teckning av Ernst Stern.

paren och älvorna slingrade sig i
oavlåtlig rörelse. Överallt luft, ljus, perspektiv,
färger.

Efter några år insåg Reinhardt fördelen
av att samarbeta med en fast anställd
konstnär, vars hela kraft inriktades på teatern,
och han har med några undantag följt
denna princip under sitt ledarskap av
teatrarna vid Schumannstrasse. Den utkorade
var Ernst Stern, av rumänisk börd och
med utpräglat sinne för heta färger och
fantasirika diktningar fjärran från
naturalismens grått i grått.

Midsommarnattsdrömmens träd och
ängar — vilka återvända i Rollers utstyrsel
till Faust (Osterspaziergang) och Walsers
till Wedekinds »Frühlingserwachen» — äro
givetvis prov på en naturalistisk
stilriktning, som dock vågar begagna sig av nya
och djärva medel. Snart nog gör sig strävan
efter förenkling och stilisering gällande.
Gordon Craigs programmatiska skrifter vinna
inflytande på Reinhardts scenkonst. Den
engelske teoretikern ser även han i främsta
rummet med en målares ögon på
scenbilden, men han vill framhäva linjens
betydelse, han önskar att draperier i olika
former skola användas som inramning och att

ljus och skuggor skola giva de olika
scenerna deras själ. Snart härefter komma
från München liknande krav på »stilscener»
med draperier och ljuseffekter av de mest
delikata slag, med stående inramningar av
scenen under hela aftonen; Reinhardt
uppträder själv som regissör i München.

När det gäller att iscensätta Moliére,
Schiller eller Shakespeare, måste
naturligtvis en viss stilkänsla spela in. Men man
aktade sig noga för att följa något bestämt
mönster. Vad man gav av ornament,
möbler, kostymer var en fri parafras över vissa
motiv. Ty vad skall man göra med ett
museum på scenen, där alla detaljer blott
äro ägnade att splittra intresset? Måste icke
klassikerna återgivas så att vi komma dem
så nära in på livet som möjligt? Och i
själva den yttre regien måste därför finnas
något av vår egen tids konst och stil. Inte
längre en så kallad natur- och stiltrohet
efter naturalismens recept utan en mer eller
mindre romantisk stämningskonst med tanke
på att teatern i främsta rummet strävar
efter illusion, ej efter kopiering av
verkligheten. Den fristående mellanaktsmusiken
och de långa pauserna försvinna; i stället
förlägges en huvudpaus till det ställe i
handlingen, där en tydlig omsvängning
äger rum.

Men Reinhardt nöjer sig ej med den
måleriska, den dekorativa verkan. Han är
även musikaliskt begåvad — den nye
regissören måste vara universellt utrustad från
vaggan. Hela den nya riktningen från
Maeterlinck till Strindberg står i nära
förbindelse med musikens konst, för att inte
tala om Shakespeare. Det gäller att för
vart och ett av dessa skådespel finna den
rätta tonarten, den klang som utlöser dess
inneboende musik, och man kan från
föreställning till föreställning följa Reinhardts
outtröttliga bemödanden att så att säga
stämma varje drama. På inga villkor får
musiken framträda på dramats bekostnad
-—• den är i ordets egentliga mening ett
ackompanjemang till handlingen. Den
förbinder de många förvandlingarna på scenen,
den stödjer den eller den scenen, är nästan
alltid diskret och osynlig. Man ansluter
sig gärna till en viss tidsriktnings
musikstil, men begagnar även, när det gäller,
rent moderna skapelser. Flera gånger har
man av kända komponister, som till
exempel Humperdinck, beställt en dylik stärn-

616

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:58:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1922/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free