Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ur världens äldsta diktning. Av Julius Centerwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Julitis C en t er w a 11
0 Amon, hör en bön av den,
som fattig, ensam står för rätta.
Min motpart, rik, har mången vän
och kan sin rikdom mot mig sätta.
En domare får gods och gull,
en skrivare får handen full,
ett vittne kops falsk ed att göra,
och rätten vill ej stackarn höra.
Då kommer Amon, full av nåd,
som överdomare med råd
och gör den ringe stark och mäktig,
Själv kungen söker Amon få
att på sin sida nådigt gå,
fastän han är så rik och präktig.
Du Amon giver liv och bröd
åt den som fattig lider nöd
och ödmjukt kallar dig, andäktig.
Och som avslutning meddelas här
utdrag ur den ståtliga hymnen till
Amon-Ra Homachis (guden i ljuset), som har
kommit till oss genom en i heratisk
skrift avfattad, mycket gammal papyrus,
nu i Berlin. Vad som ej är begripligt
utan vidlyftig komentar har uteslutits.
Skön är din uppgång, Amon-Ra.
Ditt klara, ljusa majestät
uppvaknar i rättfärdighet.
Två horisonters herre, Ra,
din båt1 på himlen rastlöst ror.
Du blir alltmera skön och stor,
rättfärdig inför Nut,2 din mor.
Ditt manskap seglar ljudlöst fram,
och fiender kring dina fjät
nedfalla för ditt majestät,
bekännande sin egen skam.
Med starka lemmar, kraftig själ
du sörjer för de dinas väl.
Du blickar fram ur mörkrets stig.
Vi falla ned, åkalla dig,
ditt båtfolk lyckligt prisar sig,
1 himmels höjd är lust och fröjd,
jordskivans åbo är förnöjd,
och underjordens furstar stå
med jubel upp och mot dig gå.
Och sången ljuder: Hell dig Kung,
som evigt stark och evigt ung
har kommit till din moders hus
och bragt de dina fröjd och ljus.
Se fienden, som kämpat mot,
nu ligger slagen vid din fot.
Vrång trotsar, men han vet sin tid.
Man tror han vilar sig i frid,
men uppror stillas vid hans bud.
Dem, som ej ville vörda gud
han tvingar snart att ge igen
vad som berövats himmelen.
-Dem alla, hämnande och vred,
i straffets eld han slungar ned.
Hell Ra på himlens höga tron,
så klingar sångens helga ton:
Stark är Ra, svag den ogudaktige;
hög är Ra, låg den ogudaktige;
stor är Ra, liten den ogudaktige;
mätt är Ra, hungrig den ogudaktige;
ljus är Ra, mörk den ogudaktige;
god är Ra, ond den ogudaktige;
mäktig är Ra, svag den ogudaktige;
Ra finns, men ormen3 finns ej mer.
Åt Farao skänk evigt liv,
o Ra, hans strupe vatten giv,
hans hunger bröd, doft för hans hår,
där i triumf allhärskarn går.
Du sänder sorg, du mildrar kval,
du giver liv åt dödens dal.
För varje dag i östern gryr
du åter över himlen styr.
Inför din fot då faller ner
var varelse och dig tillber,
och när till kväll sig dagen bytt
man nalkas dig med bön på nytt,
Slutet lyder:
0 sköne Ra Hormachis!
Du himlens ärofulla valv har byggt
1 det din själ gav dina vingar flykt.
Du underjordens gömda gränser drog
i det du dödens skepnad på dig tog.
Så långt går himlen som din hand kan slå,
så långt når jorden som din arm kan slå,
och himlen glädjes åt din andes flykt,
och jorden vilar i ditt famntag tryggt.
Du ädla falk i alla färgers prakt,
du starka lejon i din styrkas makt,
din röst förfärar och din röst ger mod
åt människors och helga gudars blod.
Du snabba vandrare, man ej kan nå,
du höge, som vi mänskor ej förstå,
lys oss du sköne Amon-Ra Hormachis!
1 Solguden tänktes fara öven himlen om dagen, genom andra världar på natten i en båt.
2 Himlens gudinna tillhörde egentligen This’ (Abydos’) gudakrets.
3 Gudarnes fiende, ormen Apopis.
646
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
