- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioförsta årgången. 1922 /
645

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ur världens äldsta diktning. Av Julius Centerwall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ur världens äldsta diktning



Horustemplet i Edfu. 25 7—j 7 f. Kr.

dyrkan», då gudarna tänktes dväljas i
något djur, som karakteriserade och var
symbol för någon egenskap hos gudarna.
Så t. ex. symboliserade tjuren Apis
inkarnation av Ptah, staden Memfis’
övergud, »skaparen av urämnet», naturens
alstrande kraft. Falken, som skarpögd
svävade i rymden, representerade
solguden Ra, som ser allt.1

Som prov på individuell religiös
diktning må anföras en inskrift på en
minnessten i StockholmsNationalmuseum,
en bön till gudarna Osiris och Anubis.

Giv Osiris i Amentis,2 giv Anubis på ditt berg,
giv du gud, som öppnar väg för morgonrod-

nans rosenfärg,
giv mig ljus från himlen, kraft från jorden och

rättfärdighet,
när jag en gång vandra skall till dödens tysta
hemlighet.

Låt mig dricka vatten ur min klara källa
varje dag,

1 Den intressanta egyptiska gudaläran
framställes bl. a. förträffligt av Lieblein:
»Gammelegyptisk religion» (1883—84) och i korthet av
Karl Piehl i Nordisk Familjebok (2:a uppl.,
översedd av docent A. T. Anderson.

2 Västern där dödslandet ligger.

låt mig njuta kraft i mina ådror, kraft till
karlatag,

låt mig riklig äring skörda i det Nilbegjutna
land,

låt mig vandra nöjd om kvällen vid min
insjös vackra strand.

Må min själ som fjäriln fladdra kring de fagra

blommors mängd,
dem jag en gång flitigt satt och ansat med

min egen hand.
Må jag finna skugga under mina sykomorers
rad,

må jag plocka frukterna som svälla mellan
dessas blad,

må jag städse föra i min mun de helga gudars
ord,

må min själ till himlen lyftas, må den sänka

sig till jord,
må ej neslig trolldom dämpa någonsin mitt liv
och kraft,

må den aldrig kuvas, aldrig mista friheten
den haft.

I nedanstående, ur den s. k. Papyrys
Anastasi hämtade dikt anslår den
kanske högförnäme skalden en folklig
ton, som ock visar att den höga
riksguden Amon hör även den ringastes
böner.

645

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:58:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1922/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free