Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Nationalteatret gennem 25 aar. Av Einar Skavlan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bjørn Bjornson paa repetisjon i Nationalteatret.
Oliemaleri av Erik Werenskiold.
/ Nationalgalleriet i Kristiania.
Nationalt eatret gennem 25 aar
Av Einar Skavlan
ET VAR festlige dager i
Kristiania for 25 aar siden, i
september 1899, da
Nationalteatret blev innviet. Der blev
holdt tre festforestillinger paa rad, en
for hvert av de tre store nasjonale
dikter-navn, som staar i guldskrift over
fasaden: Holberg, Ibsen, Bjørnson.
Den store praktbygning, som efter
22 aars slit og strev endelig var ferdig,
stod for normennene som ett nytt
seirs-tegn i kampen for nasjonal
selvstendighet. Men selve festforestillingene viste,
at kampen fremdeles var i full gang.
Paa aapningsaftenen var alle officielle
myndigheter tilstede og kong Oscar satt
i kongelogen. Og paa scenen spiltes
etpar bruddstykker av Holbergske
komedier, i en utförelse, paavirket av dansk
tradisjon, som viste, at heller ikke paa
det rent kulturelle omraade hadde norsk
teater ennu maktet aa frigjøre sig og skape
sin egen lykkelige nasjonale form for disse
mesterverker av »den norske literaturs
fader».
De neste to festforestillinger var
Ibsens »En folkefiende» og Bjørnsons
»Sigurd Jorsalfar», med Griegs musikk
til. Det var samtidens egen beste kunst.
Ibsen, Bjørnson, Grieg var selv tilstede
0
477
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
