Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Leda. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl G. Laurin
floden Eurotas, vilken åtminstone nu på
sina djupaste ställen blott är en meter
djup och som dessutom är så full med
vass, att man endast i sällsynt gynnsamma
fall kan se något alis från stranden. För
antiken var ämnet religiöst med
vördnads-väckande forntidskänslor. Troligen
skrattade en och annan Gentgosse under
1400-talet åt Adams och Evas nakenhet på det van
Eyck’ska altaret, men de flesta vuxna
gre-pos av allvarliga känslor vid tanken på
syndafallet. På det heligaste stället på
Forum Romanum, på ett altare vid nymfen
Juturnas källa, ser man en relief av Leda
med svanen. Då vestalerna, som bodde
ett par meter därifrån, sågo denna, logo
de säkert icke utan lyssnade rörda på
berättelsen om att ur Ledas ägg kom
Helena och ur ett annat av hennes ägg Castor
och Pollux. Då romarna slogos mot
lati-narna vid sjön Regillus, hjälpte dessa
båda halvgudar Rom i striden och
vattnade sedan i Juturnas källa sina hästar, varpå
senaten lät resa ett tempel åt dioskurerna.
Kanske berättade någon matros för Paulus
något om Castor och Pollux’
vördnadsvärda härkomst från Leda, då han reste
på det skepp, om vilket
Apostlagärningarna meddelar, att det hade dioskurerna
till galjonsbild.
Under renässansen, då grekiska och
bibliska myter ansågos nästan lika
vördnadsvärda, avbildade Filarete under 1400-talets
förra hälft på den dörr, som leder in till
Peterskyrkan, också Leda med svanen.
Leda har ungefär i ettusen ’år
intresserat bildade och obildade, så blev hon i
ungefär ettusen år oaktuell, och slutligen
har hon ytterligare i femhundra år i
konsten och litteraturen haft något att säga
också de allra högst stående, en Rafael
har tecknat henne, och en Goethe har
besjungit henne.
Den Ledaframställning, som allvarligast
och skönast givit tillblivelsens mysterium
med en bakgrund av gamla heliga sägner
om världstillblivelsen, en hednisk
skapelseakt, full av höghet och sinnlighet på en
gång, var Michelangelos förlorade Leda,
som finnes i kopia i Dresdengalleriet. Den
är den skönaste symbol som finnes för
den kraft
som sammanför atomerna och gjuter
i rymdens kvedar livets varma flamma.
Axel Klinckowström har i ett till 300
numrerat privattryck, en av de vackraste
böcker som på senare tiden utkommit,
behandlat Ledamotivet. Det finnes en
anekdot som påstår, att Michelangelo, då han
på beställning av hertigen av Ferrara gjort
nyssnämnda målning av Leda, blivit så
förargad över att hertigens ombud gjorde
en enfaldig anmärkning över bilden, att
han skänkte bort tavlan till en av sina
vänner. Troligen har författaren befarat
dylika invändningar, och kanske en av
de sextiotre Ledor han har i sitt arbete
tyckes ge honom rätt i hans känsla att
vilja reservera dem för en intimare krets.
Om upphovet till hans val av detta ämne
berättar han spirituellt i förordet. På sin
klockkedja hade hans fader en antik kamé,
i vilken Leda med svanen var graverad.
Djurälskare som han alltid varit, blev han
förtjust i svanen, och nu vid äldre år
beskriver han på ett verkligen glänsande
sätt skönheten hos denna fågel. »Den
fasta, snövita, i dagrarna lätt i gräddgult
skiftande fjäderskruden, den långa halsens
utsökta dubbelkrökning, en rörelse full av
återhållen kraft och ormande behag,
vingarna, som, lätt upplyfta för att fånga
vindens fläkt, skydda kroppens sidor som
skölden på krigarens arm, ryggens fasta,
kraftiga konturlinje utgöra i förening med
det mörktblickande ögats djärvt trotsiga
glans ett underbart helt av samlad styrka
och harmonisk skönhet ...»
Klinckowström har i sin »Djurbildens
historia» också berört Ledamotivet. Det
finnes hos honom någon sorts blandning
av ryskt — modern var ryska — och
amerikanskt, något vittfamnande,
mångfrestande. Rysk är hans lust att
hänsynslöst dra ut konsekvenserna, amerikansk är
hans lust att undvika det psykologiska.
Han är zoolog av facket, men han har
en otrolig beläsenhet på de otroligaste
områden och har med järnenergi kastat
sig på mångt och mycket. Nu sist har
denna mäktiga Odensgestalt gripit sig an med
Leda och låtit sina lärda korpar kraxa och
flaxa omkring hennes vita och sköna lemmar.
Det är givande att gå igenom de ypperliga
rotogravyrtrycken efter statyer och reliefer
från antiken och målningar från renässansen,
som representeras med namn som Lionardo,
Rafael, Michelangelo, Correggio, Veronese
och Tintoretto. Konstens store ha tydligen
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
